Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enskede - Enskedeloppet - Entimmeslöpning - Entonnarpokalen, av redaktör Ture Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SKEDELOPPET
utanför samhället finnas vidare
Johan-neshofs idrottsplats (påbörjad 1923), som
dock sällan användes för tävlingar, och
Hammarby skidbacke (invigd 1920,
ombyggd 1938). Enskede skidbacke
(invigd 1932) är en god övningsbacke.
Runtom samhället finnes utmärkt
terräng för skid-, terräng- och
orienteringslöpning samt ypperliga vägar
för cykelåkning. Nämnda grenar ha
också — jämte fotboll och fri idrott —
samlat största intresset.
Inom samhället finnas flera klubbar, av
vilka IFK Enskede (st. 1920, 170 medl. 1939)
är mest känd. Den var under 1920-talet en
av Stockholms mest livaktiga, och bland
dess stjärnor märktes sprintern G. Sköld,
häcklöperskan Maud Sundberg, vilka båda
gingo över till 1K Göta, stavhopparen Birger
Andersson, landslagsman i stavhopp, senare i
Spårvägens IF, cyklisten G. Johnsson
(»Enskede»), vilken även, liksom A. Persson, var
en utmärkt skidlöpare. Under senare år har
föreningen framför allt gjort sig känd för
sina ypperliga orienteringslöpare, som vunnit
flera DM i Stockholm, R. Andersson även
SM 1936, samt en del goda skidlöpare, främst
S. Karlsson, olympiaman 1936, och
backhopparen E. Pettersson.
Enskede IK (st. 1914, 105 medl. 1939) har
numera huvudsakligen fotboll på sitt
program. Klubben, som spelar i Östsvenska
serien, har ett stort antal medlemmar
anställda inom Konsum, som understöder
klubben. Tack vare detta stöd — och då
många Konsumanställda övergått från andra
föreningar till Enskede IK — har föreningen
fått ett starkt lag.
Inom Enskede finnas dessutom
specialklubbar för handboll och tennis samt två
skolidrottsföreningar.
En mycket stor del av Enskedes ungdom
tävlar för andra klubbar i Stockholm,
framför allt för olika »söderföreningar». Th. Å-d.
Enskedeloppet, ett propagandalopp på
cykel, arrangeras sedan 1929 av IFK
Enskede och tidningen
Socialdemokraten. Loppet, som går i maj, kördes
första året på sträckan Drevviken runt,
55 km, och senare Enskede—Södertälje
—Enskede. Banans längd var 1930—34
81 km och 35—39 72 km. Loppet är
indelat i 11 klasser och har nu omkring
600 startande.
Segrare i huvudklassen ha varit:
1929: N. Wallander, Hammarby IF, lt 37m
20,8S; 1930: S. Andersson, Sc^r brunns IS, 2t
13m 45,8s; 1931: S. E. Olsson, Hässelby CK 2t
17m 0,8s; 1932: G. Svensson, IFK Enskede, 2t
lim 34,3s; 1933: S. Höglund, Hammarby IF, 2t
14m 22s; 1934: R. Gustavsson, SK Fyrishof, 2t
05m 32s; 1935: I. Ericsson, Hammarby IF, lt 54m
58,4S; 1936: B. Carlsson, Hammarby IF, lt54m
58,2s; 1937: S. Johansson, Hammarby IF, lt49m
41,6S; 1938: S. Johansson, Hammarby IF, lt 52m
45,r>s; 1939: A. Seyffarth, Sofia CK, It46m50,7s.
Entimmeslöpning, en löpning på
rundbana längsta möjliga sträcka
under 1 timme, är en av de äldsta
tävlingsformerna i fri idrott. Den var
särskilt vanlig i anglosaxiska länder
1880—1910. I Sverige hörde den till de
mest populära loppen under
1900-talets två första decennier. Mästerskap
i entimmeslöpning har aldrig funnits.
Redan på 1840-talet anordnades
entimmes-lopp för professionella löpare i U. S. A. Vid
ett sådant lopp på den s. k. Beacon course
i Hoboken 1845 slog Thomas Jackson, kallad
»The american deer», engelsmannen
Shep-pard och nådde 17 700 m. På 1860-talet
nådde indianen Louis Bennett, »Deerfoot», en
av den tidens mest bekanta löpare, 18 586 m.
I England löpte W. G. George, en av de
bästa medeldistanslöpare, som någonsin
funnits, 1884 kort före sin övergång till
profes-sionalismen 18 555 m, och 1899 nådde hans
landsman H. Watkins som professionell
18 878 m.
Det första egentliga världsrekordet för
amatörer satte Shrubb, England, 1904 med
18 742 m. Rekordet slogs 1913 i Stockholm
av Jean Bouin, Frankrike, som efter en
månads specialträning löpte 19 021,9 m.
Nurmi slog 1928 i Berlin Bouins rekord med
19 210,8 m.
Vid tävling i entimmeslöpning har varje
löpare vanligen sin varvräknare, som på ett
speciellt kort antecknar varje varv »hans»
löpare gjort. När 1 min. återstår av timmen,
varskos varvräknare och löpare genom en
klockringning. De sista sekunderna springa
varvräknarna vid sidan av sina löpare, för
att på skottet, som avfyras för att markera
timmens slut, stanna på den plats, där deras
löpare befann sig, tills distansen uppmätts.
Svenska rekordet har varit:
17 721 m J. Svanberg, Fredrikshofs IF 1906
18 090 » J. Svanberg, » » 1907
18 276 » J. Svanberg, » » 1908
18 518,5 » E. Backman. Tidaholm 1921
S. L.
ENTONNARPOKALEN.
Av redaktör Ture Rinman.
Entonnarpokalen, en ständigt
vandrande seglingstrofé inom internationella
6 m klassen, uppsattes 1898 av Cercle
923
924
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
