- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
941-942

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriksson, Mauritz - Ericsson, Olle - Eriksson, Petrus - Ericsson, Rudolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERIKSSON, G. R.

Eriksson har varit styrelseled. i
Skytteunionen 1921—33 och i Stockholms
Skytteförbund. Han har i dags- och fackpressen
gjort uppmärksammade inlägg i skyttefrågor
och tagit verksam del i planläggandet av
Stockholms-Tidningens riksskyttetävling,
korporationsskjutningen och nordiska
skyttematchen. K. A. L.

Ericsson, Olle, skytt (f. 1890 1/6),
lagerchef i Örebro, Sveriges främste
allroundskytt, blev 1906 medl. av Kumla
och 1913 av Örebro skf men började först
1919 på allvar skjuta efter
internationellt program. Han deltog, ehuru utan
större framgång, i OS 1920 och väckte
för första gången allmän
uppmärksamhet genom att vid nordiska
kortdistans-tävlingarna i Oslo (1922) vinna två
skjutningar. Vid VM i Rom blev han
trea med 1 077 p., och vid nordiska
matchen samma år satte han nytt svenskt
rekord med 1084 p. Vid VM i Haag
1928 segrade han i frigevärsmatchen
med 2 poäng över schweizaren
Hartmann efter en hård strid med 1 093 p.

Vid VM 1929 vann han
miniatyrgevär stående och utförde sedan sin
största bragd genom att slå Hartmann i
armégevärsmatchen och höja
världsrekordet från 505 till 526 poäng. Vid
VM 1931 blev Ericsson trea i
frigevärsmatchen, och i Granada 1933 var han
blott 1 poäng från mästerskapet. Han
vann VM i armégevär stående i Rom
1935, och i Helsingfors 1937 hade han
jämte esten Lokotar den bästa
allround-serien av alla gevärsskyttar. Ännu vid
snart fyllda 50 år är han lika bra som
någonsin i liggande och knästående,
medan formen svikit något i stående.

Ericsson har ej vunnit något
riks-skyttemästerskap men i övrigt nästan
allt, som står att få inom det svenska
nationella skyttet. Även fältskjutning
och hastighetsskjutning behärskar han
fullkomligt, medan pistolskyttet, som
han även utövat, fått vila ganska länge.

Han har varit förbundsmästare i Örebro
läns Skytteförbund i skolskjutning nio gånger:
1917, 20, 23, 25, 26, 29, 32, 36 och 37, samt i
fältskjutning 6 gånger: 1914, 17, 18, 29, 38, 39.
Mälarepokalmästare 1920—24, 30 och 38.

Ericsson har mer än någon annan i

Olle Ericsson, Sveriges främste allroundskytt.

Sverige experimenterat med vapen,
skjutställningar, glasögon och siktmedel.
De gevär han själv byggt visa en
ovanlig frihet från konventionella idéer.

Det väsentliga i hans skytteteknik är
förmågan att trycka av i rätta
ögonblicket. Han kramar inte av skotten
och skjuter vanligen mycket fort. Hans
skj utställningar äro enkla och
naturliga. I regel trycker han av med
långfingret. Genom sitt intresse och sin
sakkunskap har han blivit en
läromästare för många andra skyttar och betytt
mycket för det svenska sportskyttets
utveckling. K. A. L.

Eriksson, Petrus, skidlöpare (f.

1892 26/3), åkare i Östersund, har
framför allt gjort sig känd som en av
Sveriges yppersta budkavleåkare på
skidor och tävlar ännu 1939 vid 47 års
ålder med framgång.

Eriksson vann SM i budkavle i
Östersunds SK:s lag 1913, 17 och 32 samt deltog
i laget, som kom tvåa, 1919, 21, 35, 36 och
38. Sammanlagt har han startat i 25 SM i
budkavle. Han var dessutom en av våra
bästa 6-milsåkare och blev trea vid SM 1917,
18 och 19 samt blev vid Nordiska Spelen
1913 sexa på 3 mil och 1917 trea på 6 mil.

Ericsson, Rudolf, idrottsledare (1872
—1937, bror till Frithiof E.), var i
början av 1890-talet en av Sveriges bästa
idrottsmän. Han vann sålunda EM i
hastighetsåkning på skridsko i Berlin

1893 och innehade svenskt rekord på
500 m 1893—1903 (50,2*), på 1500 m
1893—1903 (2m 41,6S) samt 5 000 m 1892
—1907 (9m 15,8S). Han var även god

935

942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/2/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free