- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1003-1004

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falkjakt, av konservator David Sjölander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FALK JAKT

man satte på falkenerarkonsten framgår
också därav, att i konungariket Petsi på
Korea skrevs år 363 e. Kr. i detta ämne
ett verk på 62 band.

På den medeltida resenären Marco
Polos tid (senare hälften av 1200-talet)
utövades jakt med falkar under stor
pomp och ståt i hela Asien, från Svarta
havet till Kina, och ännu i nuvarande
tid jagar man fortfarande med falk i
dessa områden, dock under helt andra
och blygsammare förhållanden.

Falkjakten i Europa.

Huruvida falk jakt utövades i Europa
före vår tideräknings början vet man
ej med säkerhet.

Den grekiske filosofen Aristoteles,
384—322 f. Kr., omnämner visserligen,
att vissa stammar använde sig av hökar,
vilka till marken nedslogo uppskrämda
vattenfåglar, som sedan av jägarna
ihjälslogos med käppar. Även den
romerske skriftställaren Plinius skriver,
att tracerna i början av vår tideräkning,
75 e. Kr., jagade med hjälp av hökar.
Dessa uppgifter äro emellertid mycket
dunkla, och man vet ej om det
verkligen var fråga om dresserade eller om
vilda fåglar, vilka skrämdes att lämna
sitt byte.

Under Konstantin den stores
regering på 300-talet tycks kännedomen om
jakt med falk på allvar ha kommit till
Europa, möjligen införd av hunnerna
från främre Orienten. Langobarderna,
vilka i senare hälften av 500-talet slogo
sig ned i norra Italien, voro utövare av
denna jaktkonst, och före slutet av
800-talet var falkjakt allmän bland
anglo-saxerna i England liksom i hela
Västeuropa. Falkj akten blev snart oerhört
populär, och såväl adel som präster
blevo passionerade utövare av sporten.
Den romerska kyrkan förde tidtals en
förbittrad kamp mot de andligas jakt
med falk. Redan kyrkomötet i Agde år
506 förbjöd de andliga att utöva
falkenerarkonsten, och senare förnyades
förbudet i Epaon 517 och i Maion 585 men
utan resultat. Riddarna lyckades en

tid erhålla privilegiet att placera sina
jaktfåglar på altarringen, när de
bevistade gudstjänsten. Biskopar välsignade
jaktfalkarna före jakten och bestänkte
dem med vigvatten.

De hemvändande korsfararna
utbredde ytterligare kunskapen om
falkenerarkonsten, och under medeltiden
upplevde falkj akten sin högsta blomstring.
Man offrade oerhörda summor på
anskaffandet av falkar samt på deras
betjäning och underhåll. Överfalkeneraren
i Frankrike var en tid landets högst
betaide tjänsteman. Falkjakten
omfattades med verklig lidelse av furstar
och adelsmän, ej minst av deras damer,
vilka, liksom männen, till häst följde
sina älsklingsfåglars flykt. En god
jaktfalk skattades så högt, att sultan
Bajasid efter slaget vid Nicopoli 1396 frigav
alla fångarna, sedan han som lösen
erhållit 12 vita jaktfalkar. Kejsar Karl V
överlämnade Malta till Johanniterorden
mot att den årligen sände honom en
vit falk.

Flera av medeltidens härskare voro
lidelsefulla falkj ägare och dresserade
själva sina fåglar.
Kejsar Fredrik II
av Hohenstaufen,
1194—1250, var sin
tids skickligaste
falkenerare, och
han skrev om
denna konst det
berömda verket: »De
arte venandi cum
avibus», tryckt i
Augsburg 1596. Det
är också han, som
anses ha infört
bruket av
falkhuvan i Europa;
tidigare sydde man
ihop ögonlocken på fåglarna under
första tiden efter infångandet, givetvis en
för falken synnerligen plågsam
procedur.

Som en följd av de oroliga
förhållandena i Europa på 1600—1700-talen
minskades »falklyxen». Jordens uppdelning

Medeltidsrlddare på
falkjakt. — Efter en
bild ur den s. k.
Manessiska
handskriften i
Heidelberg.

1004 1008

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free