- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1037-1038

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - van Feggelen, Irene (Rie) - Fegth, Hannibal - von Feilitzen, Gustaf - von Feilitzen, Victor - Feja - Feleacloppet - Femkamp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FEMKAMP

ländsk simmerska (f. 1923), satte 1938
—39 en rad världsrekord i ryggsim.

Hennes världsrekord äro: 100 yards lm 7s
(1939); 100 m lm 13,2s (1938), förbättrat s. å.
till lml3s och 1939 till lm 12,9s; 150 yards
lm 43,3s (1938); 200 m 2m 40,6s, förbättrat till
2m 39s (båda 1938); 400 m 5m 41,4s (1938). S. L.

Fegth, Hannibal, norsk roddare
och idrottsledare (f. 1879 27/s),
grosshandlare, var 1908—38 ordf. i
->Chri-stiania Roklub och har största
förtjänsten för tillkomsten av
föreningens magnifika klubbhus, »Kongen», i
Oslofjorden. P. C. A.

von Feilitzen, Gustaf, skytteledare
(f. 1860 21/8), överstelöjtnant, var 1898
—1929 ordf. i Östergötlands
Skytteförbunds verkst. utskott och förbundets
representant i Skytteförbundens
Överstyrelse samt 1920—29 led. av
Överstyrelsens verkst. utskott.

Han ordnade och ledde Nordiska Spelens
fältskjutningar i Stockholm 1922 och 26.

von Feilitzen, Victor, idrottsledare
och fjällsportman (f. 188 0 22/n), kapten,
gymnastiklärare.

Han blev gymnastikdirektör 1912, var
gymnastikinstruktör vid Nyköpings folkskolor 1920
—22 och vid Strängnäs folkskolor 1922—32
samt är gymnastiklärare vid Linköpings
folk-skolesominarium sedan 1932.

von Feilitzen är mångsidig ledare och
initiativtagare på flera områden inom
idrottsrörelsen. Bl. a. är han initiativtagare till
skolungdomens fjällfärder; var ledare 1906
—25 och tillhör överledningen sedan 1925. Han
har utfört flera förstabestigningar av
fjälltoppar i Lappland, såsom Spikakammen (1 985
m) 1927 samt Reitatjåkkos stortopp (1 960 m)
1930 och västtopp (1 906 m) 1933.

Han har varit ledare för skidkurser för
folkskollärare (den första redan 1914) och
läroverkslärare. Han har tillhört styrelsen
för Svenska Turistföreningen sedan 1914 och
De Lappländska Fjällkarlarnas Klubb sedan
starten 1920 samt är adjungerad led. av
Skidfrämjandet sedan 1919. — von Feilitzen
har utgivit »Första handledning i
skidlöpning» (1922). Pan.

Feja sina horn säges ett hjortdjur
göra, när det mot trädstammar
avskrapar den hud, som betäcker hornen
under deras tillväxttid. B. B.

Feleacloppet, backtävling för bilar,
1927 och 30 anordnad av Automobil
Club Regional Cluj på en 5 km lång
sträcka utanför staden Cluj i Rumänien.

FEMKAMP.

Femkamp (ty. Fünfkampf, eng. och
fr. pentathlon), en tävling, omfattande
fem olika idrottsgrenar. Femkamp
förekom redan under antiken,
återupplivades på 1890-talet men har
numera förlorat mycket av sin forna
popularitet. — En annan form av
femkamp är -Omodern femkamp.

Pentathlon — antikens
femkamp.

Den antika femkampen var den första
mångkampen i idrottens historia.

Den antika femkampens ursprung är
ej fullt utrett. Den hör ej till de
tävlingar, som omnämnas av Homeros.
Vid de Olympiska Spelen infördes
pentathlon 708 f. Kr. Den blev inom
kort den viktigaste av alla spelens
tävlingar, om också kappkörningen var
den mest publikdragande.

Femkampen, sammansatt av löpning,
längdhopp, diskuskastning,
spjutkastning och brottning, var också den
tävlingsform, genom vilken man bäst
kunde få fram det grekiska skönhetsidealet.
Segraren i femkamp vann icke endast
största bifallet hos den breda massan;
han prisades även av män som
Aristoteles, vilken fördömde alla ensidigt
utvecklande idrotter.

Den antika femkampens grenar.

Ordningsföljden mellan femkampens
olika grenar är ej med säkerhet känd.
Man vet endast, att brottningen var
sista gren. Sannolikt ägde löpningen
rum först, därefter längdhopp och
sedan kast.

Ej heller vet man med säkerhet
vilken distans, som löptes, ehuru mycket
tyder på att det var en stadionlängd,
i Olympia 192,27 m.

Längdhoppet gjordes med ansats,
och den tävlande använde därvid
hant-lar av sten eller metall (-HLängdhopp).

Användandet av dessa hantlar har mången
gång tillskrivits förtjänsten av de
utomordentliga resultat, som antika författare
tillskriva två av antikens femkampare, Chionis
från Sparta och Phayllos från Kroton. Enligt
den romerske historieskrivaren Julius Africa-

1037

1038

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/2/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free