Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna, av konsul Helge Janson, Manila - Filipstad, av landsfiskal Walter Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIP ST AD
blevo vid turneringen i samband med
OS i Berlin 1936 femma.
För tennis råder ett stort intresse, men
standarden är ännu relativt låg. Filippinerna
blev sålunda vid sina båda starter i Davis
Cup 1926 och 28 genast utslaget av Japan,
resp. Österrike. De bästa spelarna äro
bröderna Aragon.
Även i fotboll, som endast spelas av ett
fåtal klubbar, är spelstandarden låg. Av de
20 landskamper, som Filippinerna spelat till
1 jan. 1938, ha sålunda endast 7 vunnits och
13 förlorats.
Filippinerna ha utomordentliga
förutsättningar för fri idrott och simning.
I fri idrott är Filippinerna den enda
nation, som på 1930-talet kunnat hota
Japans hegemoni vid Fjärran Österns
Spel. Särskilt på korta distanser, i
häcklöpning och hopp har landet frambragt
flera män av internationell toppklass.
Mest bekanta äro höjdhopparen Simeon
Toribio, fyra vid OS 1928 och
bronsmedaljör vid OS 32 med 197 cm, samt Miguel
White, som vann bronsmedaljen i
häcklöpning 400 m vid OS i Berlin 1936. I A. Salcedo
och N. de Guzman har landet två ypperliga
sprinters, vilka tillsammans ha rekordet på
100 m med 10,5S. övriga filippinska rekord
av internationell klass äro 7,655 m i
längd-(N. Ramirez) och 15,15 m i trestegshopp (G.
Granado).
Även i simning har Filippinerna under
det senaste årtiondet kunnat ställa upp
ett starkt och jämnt lag.
Sålunda har T. Yldefonso vid tre OS i
följd (1928—36) varit finalist i 200 m
bröst-sim och därvid två gånger, 1928 och 32,
vunnit bronsmedaljen. Av övriga simmare må
nämnas J. Adjaluddin, en utmärkt
bröstsimmare och rekordinnehavare på 100 m fritt
simsätt med 59,8s, samt en ryggsimmare med
det nordiskt klingande namnet Nils
Christiansen.
Filippinerna har haft tre världsmästare i
boxning.
Boxning har som få andra moderna
idrotter lyckats fånga den filippinska
publikens intresse. Detta gäller särskilt
den professionella boxningen, i vilken
tre filippiner lyckats erövra
världs-mästartiteln, flugviktarna Pancho Villa
och Small Montana samt
mellanvik-taren Ceferino Garcia, vilken senare
1939 vann mästerskapet genom se^er
över Apostoli.
Kapplöpningar och hästpolo i Manila.
Intresset för kapplöpningar är mycket
stort, främst kanske därför att
filippi-nerna vid totalisatorn ha tillfälle att ge
utlopp för sin spellusta. I Manila finnas
två utmärkta kapplöpningsbanor, där
kapplöpningar anordnas så gott som
varje söndag året runt. I huvudstaden
finnas vidare två klubbar för hästpolo,
vilka under säsongen (december—juni)
tre gånger i veckan spela matcher mot
varandra och mot i Manila förlagda
amerikanska regementens lag.
Hästmaterialet är tack vare import av
australiska och amerikanska ponnies utmärkt.
Idrottens organisation.
Staten understöder numera på olika sätt
sporten, bl. a. genom anslag av de medel,
som det av staten kontrollerade
totalisator-spelet inbringar. Gymnastik är obligatorisk
vid de statliga folkskolorna. Vid
universiteten, som äro organiserade efter amerikansk
förebild, förekommer — ehuru ej
obligatoriskt — sport i så gott som alla former.
Den frivilliga idrotten har som nämnts sin
centrala organisation i den 1910 grundade
och 1927 av staten som officiell
sportorganisation erkända Philippine Amateur
Athletic Federation. Denna
administrerar baseboll, fri idrott, fotboll,
basket-boll, volleyball, simning, tennis,
amatörboxning, brottning, cykelsport, gymnastik och
sipa.
Detta förbund tog initiativet till den enda
stora, moderna idrottsanläggningen i landet,
José Rizal Memorial Stadium i Manila, som
byggdes 1933 med finansiellt understöd av
staten. Denna anläggning, där 1934 Fjärran
Österns Spel för tionde gången anordnades,
omfattar tennisstadion, som även användes
för annan inomhusidrott och rymmer
omkring 7 000 åskådare, basebollstadion (12 700
åskådarplatser), stadion för fri idrott och
fotboll (18 000) samt simstadion (4 000; se pl.).
-❖-
FILIPSTAD.
Av landsfiskal Walter Ericson.
Filipstad, Värmlands minsta stad
(omkr. 4 800 inv. 1939), ligger vid sjön
Daglösen och är omgiven av för
skidlöpning synnerligen lämplig terräng.
Skidlöpning har också sedan
sekelskiftet varit den dominerande idrotten.
Filipstads Skidförening bildades 1900
1055
Tryckt 15/ii 39
1056
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
