Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland, av doktor Martti Jukola, redaktör Pehr Lindholm, redaktör K. A. Larsson och ingenjör Erik Salander - Gymnastik och fäktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
Finska kvinnliga gymnastiktruppen defilerar på Stockholms Stadion 1912. I spetsen
leda-rinnan, Elli Björkstén. — Vid detta tillfälle blev den finska kvinnogymnastiken för första
gången internationellt känd.
och M. Waenerberg (bror till Elin
Kal-lio), den senare dess ledare i över 30
år. Föreningen ombildades 1882 under
namn av Helsingfors Gymnastikklubb
och deltog samma år i den 4. svenska
gymnastikfesten i Stockholm, där dess
övningar med järnstavar och på räck
och barr fingo stort erkännande.
Klubben var också initiativtagare till den
första allmänna finska gymnastikfesten
1886, som sedan fick flera efterföljare,
på vilkas program småningom även
idrott upptogs.
Den första skolföreningen, Helsingin
Al-keisopiston Turnarit, sedermera
Normaali-lyseon Turnarit (Elementarläroverkets,
sedermera Normallyceets, Turnare i Helsingfors),
bildades 1878 och fick till ledare Ivar
Wilsk-man, »den finska idrottens fader».
I slutet av 1880-talet spred sig
intresset för gymnastik även till folkets
breda lager. Livskraftiga föreningar
bildades, ofta med ledare, som fått liten
eller ingen undervisning men likväl
gjort stora insatser och nått goda
resultat. Främst bland dessa föreningar
märkas den av Viktor Damm 1888 grundade
Ponnistus i Helsingfors och den av
Väinö Pynninen 1891 i Viborg bildade
Reipas.
På 1880- och 1890-talen uppträdde
finska gymnastiktrupper i Sverige och
Danmark. Vid OS i London 1908 eröv-
rade en finsk trupp, ledd av Wilskman,
bronsmedalj och i Stockholm 1912, då
truppen leddes av Arvo Vartia,
silvermedalj.
Gymnastiken som tävlingsform.
På 1920-talet började de finska
idrottsmännen i allt större utsträckning
använda sig av gymnastik i
konditionsbefordrande och träningssyfte.
Samtidigt har den finska gymnastiken
fortsatt som självständig tävlingsform,
huvudsakligen som redskapsgymnastik
efter mellaneuropeiskt mönster. Under
1920- och 1930-talen har Finland
kommit i nivå med de ledande
gymnastiknationerna i världen.
Vid OS 1932 tog Finland bronsmedalj i
lagtävlingen, varjämte H. Savolainen erövrade
1 silver- och 1 bronsmedalj. Vid OS 1936
vann A. Saarvala guldmedalj i
räckgymnastik, och i »tolvkampens» lagtävling tog
Finland bronsmedalj.
1934 och 35 besegrade Finland i landskamp
Ungern, resp. Tyskland.
Utom Savolainen och Saarvala har
Finland haft flera gymnaster av högsta klass,
framför allt M. Uosikkinen, M. Noroma, I.
Pakarinen och E. Teräsvirta.
Fäktning.
Fäktning, som var den första
organiserade idrotten i Finland (se sp. 1063),
slog först igenom som sport med
bildandet av Finlands Fäktförbund 1931.
Klubbar finnas i Helsingfors, Viborg och Åbo.
1097
1066
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
