- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1071-1072

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland, av doktor Martti Jukola, redaktör Pehr Lindholm, redaktör K. A. Larsson och ingenjör Erik Salander - Skridskosport - Fri idrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINLAND

ende på alt de betydligt överträffat sina
egna tidigare bästa resultat, då de fått
tävla på snabba landbanor. I Finland
har nämligen sporten huvudsakligen
bedrivits på sjöbanor.

Konståkningen har haft sina bästa
representanter i herr och fru Jakobsson
(guldmedalj i paråkning vid OS 1920)
samt M. Nikkanen, en av Europas
säkraste konståkare på 1930-talet.

Bandy.

Bandy infördes i början av 1900-talet
och bedrevs då som nu huvudsakligen i
södra Finland, mest i Helsingfors,
Viborg och Åbo. På senare år har man
infört spelet även i de stora
industrisamhällena. De starkaste klubbarna
äro Viipurin Bandy- ja Jalkapalloseura
(Vargarna, fi. Sudet) i Viborg samt
I. F. K. och Helsingin Jalkapalloklubi
i Helsingfors.

Den första internationella
kraftmätningen ägde rum 1907, då
Polytekniker-nas IF i Helsingfors förlorade mot ett
svenskt kombinerat lag med 1 mål mot
12, men redan året därpå kunde
klubben slå A. I. K. från Stockholm med 5—3.

Efter frihetskriget började ett
intensivt svensk-finskt samarbete i bandy,
som för båda länderna varit mycket
fruktbringande. Finnarna, som använde
klubbor med rottingskaft, dominerade
de fyra första åren genom sitt rivande
spel och sina svepande, långa bollar,
men sedan dess har Sverige varit något
mer framgångsrikt. Under 1930-talet
ha de finska lagen i huvudsak övergått
till att spela med klubbor av svensk
modell.

Av de t. o. m. 1939 spelade A-landskamperna
har Sverige vunnit 11, Finland 6, medan 4
blivit oavgjorda. ->-Bandy, sp. 639.

Då och då ha tävlingar förekommit
med Ryssland, och landskamper ha
spelats även med Estland, vilket
sistnämnda land dock ej kunnat bjuda
nämnvärt motstånd.

Under 1930-talet har även
ishockey införts och på kort tid vunnit
många anhängare.

Fri idrott har gjort Finland
världsberömt.

Knappast något annat har gjort den
unga finska staten så känd över hela
den civiliserade världen som de finska
friidrottsmännens framgångar i de stora
internationella tävlingarna. Utlandet
har därigenom fått respekt och aktning
ej endast för de utövande
idrottsmännen utan även för det folk, ur vilket de
framgått. Säkert är, att de finska
lång-distanslöparna och kastarna spelat en
ofantlig roll som reklam för sitt land.

På 1880-talet började man på en del
håll i gymnastikföreningarna utöva fri
idrott vid sidan av gymnastiken. Man
såg idrotten så att säga gymnastiskt och
fann den vara ett medel att utveckla
kroppen. Det var då helt naturligt, att
man satte mångkampen i främsta
rummet, i början femkamp, sedan tiokamp.
Tävlingar i fri idrott började även ingå
i de allmänna gymnastikfesterna.

1904 inrättade man kandidat- och
magistervärdighet i idrott. Prov i tio olika
grenar skulle avläggas, av vilka åtta voro
obligatoriska och av dessa sex
friidrottsgrenar (höjd- och längdhopp,
spjutkastning, kulstötning, löpning 100 och 1 500 m).
Redan 1902 hade den förut (sp. 1065)
omtalade föreningen Ponnistus anordnat en
tävling om »idrottskungaskap», öppen för
hela landet och gällande tio grenar, av vilka
de flesta hörde till fri idrott. Den mest
kände »idrottskungen» var Väinö Sigell,
segrare 1903.

Först i början på 1900-talet fick
den fria idrotten större utbredning.
Härtill bidrog ej minst bildandet av
Finska Lyceernas Idrottsförbund
(Suo-men Lyseoiden Urheilijat) 1899 och
Akademiska Idrottsföreningen 1902,
båda med Ivar Wilskman som
ordförande. Internationella tävlingar började
anordnas, varvid tekniken förbättrades,
icke minst genom svenskt inflytande
(bl. a. tävlade i början på 1900-talet
Erik Lemming och John Svanberg i
Finland). Moderna idrottsredskap
infördes. I spjutkastning, det äldsta
kastet, kommo de första moderna spjuten i
mitten på 1880-talet från Sverige. Förut
hade man endast kastat till måls och då

1097

214

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free