- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1073-1074

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland, av doktor Martti Jukola, redaktör Pehr Lindholm, redaktör K. A. Larsson och ingenjör Erik Salander - Fri idrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINLAND

använt tunga, 2 m långa, i båda ändarna
järnskodda spjut. Först 1902 fick man
en modern diskus i stället för den från
1880 använda järndiskusen.

1906 den första olympiasegraren.

Första gången Finland sände en
idrottstrupp utomlands var till
olympiaden i Aten 1906. I spelens antika
diskuskastning erövrade den starke
Verner Järvinen (far till de
världsberömda bröderna Kalle, Akilles och
Matti) guldmedaljen, och genom denna
seger fick intresset för fri idrott en
kraftig stöt framåt.

Vid OS 1908 deltog Finland med en
stor trupp, dock utan nämnvärd
framgång. Det blev emellertid en givande
studiefärd och gav många uppslag, bl. a.
till den egentliga specialträningen.

Efter OS 1912 blev Finland världsbekant.

Av avgörande betydelse för Finlands
idrott blev emellertid deltagandet i
Stockholmsolympiaden 1912, då landets
rykte som idrottsnation flög över
världen. Efter kontroverser med ryssarna,
som först ej ville erkänna Finland som
idrottsligt fristående nation, gjorde den
finska truppen utomordentliga insatser,
varigenom Finland blev andra nation i
fri idrott (efter U.S. A.).

Framför allt lyste Hannes Kolehmainen,
den yngste av de tre berömda bröderna,
som spelens stora stjärna. Han vann 5 000
och 10 000 m samt terränglöpning 8 000 m,
varjämte han satte världsrekord pà 3 000 m
i sitt försöksheat.

Långdistanslöparna, Finlands namnkunnigaste
idrottsmän.

Hannes Kolehmainens prestationer
väckte i Finland ett glödande intresse
för fri idrott och speciellt
långdistans-löpning. I hans fotspår ha sedan följt en
lång rad finska långdistanslöpare, som
givit berömmelse åt sitt land och varit
eftersökta av tävlingsarrangörer över
hela världen. Vid OS 1912—36 ha de
finska löparna vunnit sammanlagt 24
guldmedaljer! Främst bland dem står
Paavo Nurmi — »löparnas konung» —,
som satte världsrekord på så gott som

Paavo Nurmi i två exemplar i Helsingfors
Ateneum. Nurmi betraktar sin staty, t. v.
skulptören Väinö Aaltonen. Statyn restes av
finska staten 1925 efter olympiaden 1924, då
Nurmi vann tre individuella guldmedaljer.

alla medel- och långdistanser och som
vid OS 1924 tog tre individuella
guldmedaljer (fem med lagtävlingarna).

Bland andra världsberömda löpare må
nämnas:

Albin Stenroos, Ville Ritola, Toivo
Lou-kola, Harri Larva (Lagerström), Lauri
Leh-tinen, Matti Martelin, Volmari Isohollo,
Gunnar Höckert, Ilmari Salminen, Erkki Tamila
(Erik Dahlgren), Taisto Mäki och Kauko
Pekuri.

I kortdistanslöpning har däremot Finland
endast kunnat hävda sig i nordisk
konkurrens. I häcklöpning ha Bengt Sjöstedt,
Erik Wilén och Bengt Storskrubb varit av
hög internationell klass, i hopp framför allt
trestegshopparna Vilho Tuulos och O.
Ra-jasaari samt höjdhopparna Kalevi Kotkas,
Veikko Peräsalo och Lauri Kalima.

Kastarna komma som »god tvåa».

I kast har Finland alltid haft många
utomordentliga representanter.
Tidigare voro diskuskastarna de förnämsta
med namn som V. Järvinen, E.
Niklan-der och A. Taipale m. fi. Bland
spjutkastarna ha Julius Saaristo, Urho
Pel-tonen, Johnny Myyrä, Eino Penttilä,

1097

1074

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free