- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1079-1080

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland, av doktor Martti Jukola, redaktör Pehr Lindholm, redaktör K. A. Larsson och ingenjör Erik Salander - Brottning och boxning - Bollspel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINLAND

OS 1928 och 32), av
många ansedd som en
av världens
skickligaste brottare,
vidare ovannämnde K.
Pihlajamäki, L.
Kos-kela, O. Pellinen
(sedermera tränare i
Turkiet), A. Reini
(sedan 1938 finsk
övertränare), H.
Nyström m. fi.

Vid OS ha de
finska brottarna
sammanlagt vunnit

21 olympiska guld-,

22 silver- och 19
bronsmedaljer. 1926

—38 ha Sverige och Finland mötts i
12 A-landskamper, av vilka vartdera
landet vunnit 6 (-^-Brottning, sp. 1195
—97).

Den finska brottningen, som under
1930-talet otvivelaktigt gått något
tillbaka, hör dock alltjämt till Finlands
bästa och mest »poänggivande» grenar.
Sedan 1938 arbetar man på höjandet
av standarden genom serietävlingar
efter svenskt mönster. 1939
anordnades i Helsingfors en match mellan lag
från det »borgerliga» förbundet och
arbetarförbundet, inom vilket
brottningsintresset är mycket stort.

Finland har goda boxare.

Boxningen infördes i Finland senare
än i något annat nordiskt land.
Initiativtagare var den kände
brottningsledaren magister V. Smeds, som själv var
god tungviktsboxare. Han startade
Helsingfors Boxningsklubb 1920 och
lyckades på kort tid skapa ett stort
intresse för denna idrott.

Den finska boxningen, som framför
allt utmärkt sig för hårdhet och
orädd-het, mindre för tekniska finesser, har
främst gjort sig känd genom de nu
professionella boxarna G. Bärlund, B.
Ahlberg och S. Suvio.

Bärlund vann som amatör EM i tungvikt
1934, Ahlberg vann vid OS i Los Angeles
bronsmedaljen i welter och Suvio guldmedalj
i samma klass vid OS i Berlin 1936.

Intresset för tyngdlyftning har varit

ringa, och denna idrott har på allvar
tagits upp först i samband med
förberedelserna för OS i Helsingfors 1940.

Bollspel.

Fotbollsspelet har gått framåt först under de
allra senaste åren.

Fotboll började spelas i Finland
först kring sekelskiftet. I landet
levande engelsmän, bl. a. bröderna
Crichton i Åbo omkring 1890, visade
finnarna hur fotboll skulle spelas.
Omkring 1896 infördes spelet vid
lärar-seminariet i Sordavala av
gymnastikläraren B. Zilliacus, och därifrån spred
sig spelet till Viborg, där eleverna vid
Svenska Lyceet blevo ivriga utövare.

Den, som har största förtjänsten av
att fotbollen slog igenom, var emellertid
direktör Johannes Blenner, som lärt
sig spelet i England och Danmark. Han
blev fotbollsledare i den 1905 grundade
Helsingforsklubben Unitas och tog
initiativet till den första internationella
matchen mot ett ryskt kombinerat lag
1906, som vanns av ryssarna med 3—0.
Följande år, 1907, bildades Finlands
Bollförbund, Suomen Palloliitto, och
1908 spelades för första gången om
finska mästerskapet, som vanns av
Unitas. Den första landskampen mot
Sverige spelades s. å. på Djurgården
och vanns av Sverige med 5—2.

På grund av bristen på gräsplaner
har fotbollsspelets utveckling i Finland
fördröjts. Då dessutom säsongen är
kortare än i övriga nordiska länder
och uteträningen ej kan sättas i gång
förrän i mitten av maj, har Finland i
de flesta landskamper, som spelats på
våren, dragit det kortaste strået mot
Sverige, Norge och Danmark men
däremot i allmänhet vunnit
landskamperna mot de baltiska staterna.

Finlands största framgångar inregistrerades
vid OS 1912, då det nådde semifinalen efter
seger över Italien med 3—2 och Ryssland
med 2—1, vidare 1921 segern över Sverige
med 3—0 och 1936 segern över Norge
(bronsmedaljören vid OS s. å.) med 2—0, båda på
bortaplan.

Finland har t. o. m. 1939 spelat 120
landskamper, av vilka 35 vunnits, 14 slutat oavgjort

Andre pristagaren i
Finlands sannolikt
första cykeltävling
(Lars Krogius).

Andre pristagaren i
Finlands sannolikt
första cykeltävling
(Lars Krogius).

1079

1097 1079

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free