Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland, av doktor Martti Jukola, redaktör Pehr Lindholm, redaktör K. A. Larsson och ingenjör Erik Salander - Motorsport - Staten och idrotten - Frivilliga idrottens organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
särskilt under de år landskamper mot
Sverige där anordnades om den av
häradshövding Munk uppsatta
Guldpokalen. Den förnämsta landsvägstävlingen
för motorcyklister är den ytterst
krävande Päijänne runt med start och mål
i Helsingfors och vändpunkt vid
Jyväs-kylä vid sjön Päijännes nordspets.
Finlands mest bekanta motorförare äro
Karl Ebb, S. P. J. Keinänen och John Ramsay
samt motorcykelförarna Otto Brandt, Arne
Antilla, Raine Lampinen och
sidvagnsspecia-listen Artturi Blomqvist.
Motorbåtssportens förnämsta
evenemang är ->-Brunnsparksloppet, som går
i Helsingfors hamninlopp.
De framgångsrikaste förarna ha varit
svensken Curt Oldenburg, som i många år var
bosatt i Helsingfors, samt Otto Brandt,
segraren i passbåtsklassen Mälaren runt 1932,
C. A. Ramsay och G. Kahra.
Staten och idrotten.
Idrotten i Finland har huvudsakligen
utvecklats på frivillighetens väg. Staten
har dock sedan 1920 beviljat årliga
anslag till idrottsorganisationer och till
anläggandet av nya idrottsplatser samt
till idrottsskolan i Vierumäki.
Som sakkunnigt organ vid utdelandet av
dessa anslag fungerar en statlig
gymnastik-och idrottskommitté. Anslaget belöpte sig
1939 till 1 million fi. mark (omkring 86 000
kr.) i statsbudgeten. Vidare utbetalade
undervisningsministeriet ur penninglotteriets
vinstmedel ytterligare 1 million fi. mark,
varför sammanlagda statsunderstödet till
idrotten uppgick till 2 millioner fi. mark (172 000
kr.). Största delen, 1,6 million, erhöllo
S. V. U. L. och underlydande förbund.
Även kommunerna ha i viss utsträckning
börjat understödja lokala föreningars
verksamhet och bildat egna »idrottskommittéer»,
som utgöra ett föreningsband mellan de
frivilliga organisationerna och kommunerna.
Gymnastiklärare för statens
undervisningsanstalter utbildas vid
Universitetets Gymnastikinrättning, där kursen
är 3-årig.
De frivilliga organisationernas
ledarutbildning.
De frivilliga idrottsorganisationerna
ombesörja själva i stor utsträckning
utbildandet av ledar- och lärarkrafter
genom kurser, som f. n. sammandragas
till den vackra och moderna idrottssko-
lan i ->Vierumäki i närheten av
Lahtis. I denna skola, där den första
kursen ägde rum 1937 och som
officiellt invigdes 1938, pågår verksamheten
året runt, och kurser anordnas i de
flesta idrotter. Den förste
föreståndaren var idrottsläraren vid
Universitetets Gymnastikinrättning, Akseli
Kas-kela, som 1939 efterträddes av
överstelöjtnant K. E. Levälahti. Skolan spelar
en mycket stor roll i Finlands idrottsliv.
För utbildandet av kvinnliga
gymnastikledare har man sommartid anordnat
gymnastik- och lekkurser i Varala,
Tan-huvaara och Pajulahti.
Frivilliga idrottens organisation.
Fyra centrala förbund.
Finland har i närvarande stund (1939)
fyra centrala idrottsorganisationer:
Finlands Gymnastik- och Idrottsförbund
(F. G. I. F., fi. Suomen Voimistelu- ja
Urheiluliitto, förk. S. V. U. L.),
Arbetarnas Idrottsförbund (A. I. F., fi. Työväen
Urheiluliitto, T. U. L.), Finlands
Kvinnors Förbund för Fysisk Fostran (fi.
Suomen Naisten Liikunta kasvatusliitto,
S. N. L. L.) och Finlands Svenska
Kvinnogymnastikförbund. Utom de förbund,
som nu äro anslutna till dessa, finnas
många, som bedriva självständig
verksamhet.
Finlands Gymnastik- och
Idrottsförbund, den finska idrottens största
organisation, bildades 1906. Till detta
förbund anslöt sig största delen av de
föreningar i landet, som hade flera idrotter
på sitt program. F. G. I. F. indelades
först i särskilda sektioner för olika
grenar, men 1931 blevo dessa sektioner
självständiga förbund, förenade i
centralorganisationen.
F. G. I. F. räknade 1 jan. 1939 sammanlagt
1075 föreningar med omkring 112 000 medl.
Friidrottsförbundet hade 70 000,
Gymnastikförbundet 45 000, Skidförbundet 51 000,
Bobollförbundet 37 000, Gossidrottsförbundet
30 000, Cykelförbundet 20 000,
Brottningsförbundet 15 000, Simförbundet 11 000,
Boxningsförbundet 9 000, Viktlyftningsförbundet 3 000
och Ishockeyförbundet 1 500.
Att märka är, att de flesta idrottsföreningar
tillhöra flera olika förbund och att många
1091
1097 1091
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
