- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1093-1094

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland, av doktor Martti Jukola, redaktör Pehr Lindholm, redaktör K. A. Larsson och ingenjör Erik Salander - Frivilliga idrottens organisation - Svenska Finlands idrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINLAND

enskilda medlemmar tillhöra flera
idrottsföreningar, vilket förklarar varför summan av
specialförbundens medlemmar ej stämmer
med F. G. I. F:s.

Arbetaridrottsförbundet, som är
indelat i sektioner, bildades 1919 efter
inbördeskriget, då de »röda» ej ansågo
sig i idrott kunna samarbeta med de
»borgerliga». Förbundet, som utfört
ett synnerligen gott propagandaarbete
för att få massorna med i idrott, hade
1939 430 föreningar med omkring
50 000 medlemmar. Då A. I. F:s
idrottsmän ha föga möjlighet att få deltaga
i internationella tävlingar (i många
länder äro arbetarförbunden förbjudna),
har ett stort antal stjärnor övergått
till den borgerliga idrotten. Flera av
Finlands bästa idrottsmän ha sålunda
börjat i A. I. F.
(-^-Arbetarsportrörel-sen, sp. 237).

Då Finland 1938 erhöll i uppdrag att
arrangera 1940 års OS, intensifierades
ansträngningarna att närma den borgerliga idrotten
och A. I. F. Ett tämligen livligt samarbete
har på regeringens initiativ från 1939
etablerats, till att börja med huvudsakligen i form
av »förbundskamper», vid vilka de båda
förbundens bästa idrottsmän mött varandra.
Formellt finnes intet hinder för förbunden
att samarbeta även i officiella landskamper,
men ännu hösten 1939 hade inga A. I.
F.-med-lemmar använts i Finlands landslag.

S. N. L. L. bildades 1896 och hade 1939
omkring 13 000 medlemmar.

Finlands Svenska
Kvinnogymnastikförbund bildades 1896 och hade 19S9
omkring 5 000 medl. Finlands Svenska
Kvinnogymnastikförbund och S. N. L. L.
voro 1896—1917 ett förbund. Sistnämnda
år separerade de.

Fristående förbund.

Förutom ovanstående fyra
centralförbund och till dessa anslutna
specialförbund finnas flera fristående
förbund.

Dessa äro: Finlands Bollförbund (stiftat
1907, 30 000 medl.), Finska Skridskoförbundet
(st. 1908, 14 000 medl.) och Finlands
Lawnten-nisförbund (st. 1911, 3 500 medl.).

Dessutom finnas i Finland en del
specialorganisationer, vilkas medlemmar delvis höra
till de förut nämnda förbunden: Finlands
Akademiska Idrottsförbund (st. 1923, 9 000
medl.), Finska Skolidrottsförbundet (st. 1926,
7 500 medl.), K. F. U. M:s Idrottsförbund (st.

1923, 5 000 medl.) och Nyktra Idrottsmäns
Förbund (st. 1930, 1500 medl.).

Helt fristående äro följande: Finlands
Skytteförbund (st. 1919, 100 000 medl.),
Svenska Finlands Skytteförbund (st. 1920, 20 000
medl.), Finlands Ryttarförbund (st. 1933, 1 200
medl.), Finska Travförbundet (st. 1890, 3 000
medl.), Finlands Motorförbund (st. 1922, 2 000
medl.), Finlands Automobilklubb (st. 1919,
1 400 medl.), Finlands Seglarförbund (st. 1905,
8 200 medl.), Finlands Motorbåtsförbund (st.
1939, 1 700 medl.), Finlands Sportfiskarförbund
(st. 1919, 800 medl.), Finlands Jägarförbund
(st. 1922, 5 000 medl.), Finlands Fäktförbund
(st. 1931, 500 medl.), Finlands Kanotförbund
(st. 1932, 2 000 medl.), Finlands Roddförbund
(st. 1932, 2 000 medl.), Finska Kennelklubben
(st. 1889, 1200 medl.), Finlands
Bowlingförbund (st. 1939, 1 000 medl.), Fria Arbetarnas
Idrottsförbund (st. 1934, 2 200 medl.), Finlands
Dövstummas Idrottsförbund (st. 1920, omkring
400 medl.), Finlands Korgbollsförbund (st.
1939, 15 000 medl.) samt Skidfrämjandet (fi.
Suomen Latu, st. 1938, 6 000 medl.).

Armé och skyddskårer — idrottsskolor.

En hel del av Finlands bästa
idrottsmän ha fått grunden lagd till sin
idrottsliga uppfostran antingen i armén eller
i skyddskårerna. På båda hållen är
soldatutbildningen intimt förenad med
idrott och fysisk fostran i allmänhet.
Skyddskårerna, en frivillig organisation,
arrangera ett stort antal tävlingar i
olika idrotter och göra intensiv
propaganda för sport bland sina medlemmar.

Svenska Finlands idrott.

Den svenskspråkiga befolkningens
idrottsorganisationer intaga en
särställning. De ha — trots att de i flera
avseenden äro underställda de finska
huvudförbunden — innehaft en viss
självständighet, speciellt då det gällt
deltagande i tävlingar i Sverige, dit de
svenska förbunden och föreningarna
kunnat skicka idrottsmän utan att
begära de finska huvudförbundens licens.
Från och med 1938 är dock denna
rättighet borttagen. Svenska Finlands
Skidförbund är — vid sidan av Finska
Skidförbundet — självständig medlem i
Internationella Skidförbundet samt har
i detta yttrande- men ej rösträtt.
Tvistigheter ha förekommit mellan de
svenska och finska förbunden, och se-

1097

1094

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free