- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1097-1098

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland, av doktor Martti Jukola, redaktör Pehr Lindholm, redaktör K. A. Larsson och ingenjör Erik Salander - Idrottsanläggningar - Sportpress och sportlitteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FINLAND

tillkom 1937 och på vars ypperliga
kol-stybbsbana redan flera världsrekord
satts. På Centralplanens moderna
läktare och på de naturliga »viborgska
vallarna» kan plats beredas för
omkring 15 000 åskådare.

Djurgårdens sportplan i Helsingfors,
anlagd 1910, har länge varit landets
förnämsta idrottsplats och till
Olympiastadions färdigställande 1938 centrum
för fri idrott. Tölö bollplan, med 7
fotbollsplaner, tillkom 1915 i Helsingfors
och är sedan dess centrum för fotboll
och bandy. Lahtis’ skidstadion
(ombyggt och utvidgat till VM 1938) är en
av världens största anläggningar i sitt
slag. Utmärkta skidbackar finnas även
i Kuopio, Rovaniemi, Nokia m. fi.
samhällen.

De förnämsta tävlingarna i
inomhusidrott höllos till 1934 i Gardesmanegen
i Helsingfors (rymmande 3 000
åskådare) men ha sedan 1935 förlagts till
Mässhallen, där plats finnes för 7 000
åskådare och som efter ombyggnad
skall rymma 11 000.

Väldiga anläggningar tör OS 1940.

För OS 1940 har Finland i och i
närheten av Helsingfors byggt ett stort
antal moderna idrottsanläggningar.

Redan 1934 påbörjades arbetet för en
stadionanläggning, som uppförts av en
särskild stiftelse. Stadion invigdes 1938
och hade då dragit en kostnad av 22
mill. mark (omkring 2 mill. sv. kr.)
samt rymde 24 000 åskådare. 1939
utbyggdes det ytterligare och rymmer nu
62 000 åskådare. Medel ha dels lämnats
av staten, dels erhållits genom gåvor,
insamlingar, försäljning av märken och
etiketter etc.

För OS ha vidare byggts velodrom
(7 000 åskådarplatser), simstadion
(12 000 åskådare), ridfält (10 000
åskådare) m. m., och dessutom har Tölö
bollplan utvidgats och förbättrats
(15 000 åskådare runt »paradplatsen»).
Inomhustävlingarna skola äga rum i
den ombyggda Mässhallen. M. J.; P. L-m.

Sportpress och
sportlitteratur.

Litteraturen om Finlands idrott är
jämförelsevis rik; till största delen föreligger den
på finska. Ett mycket värdefullt arbete om
den finska idrottens tidigaste historia är det
av Ivar Wilskman redigerade verket
»Idrotten i Finland» (4 bd, 1904—06). Det
innehåller även en omfattande
litteraturförteckning.

Olika specialgrenar behandlas i ett flertal
verk, av vilka en del beröra uteslutande
finska förhållanden och andra sportgrenar i
sin helhet ehuru med huvudvikten lagd på
Finland.

Till förstnämnda kategori hör den av L.
Santala redigerade »Suomen hiihto» (Finsk
skidsport, 1926), till den senare Martti Jukola,
»Huippu urheilun historia» (1935), som
behandlar fri idrott, och A. Laitinen och H.
Lehmusto, »Den moderna brottningskonsten»
(1925).

Dessa kompletteras av ett stort antal
kalendrar, jubileumsskrifter och tillfälliga
publikationer. Av speciellt intresse äro den av
Yrjö Halme sedan 1914
utgivna
idrottskalendern (på finska) och
en liknande (på
svenska), Idrottskalendern,
utgiven sedan 1923 av
Ivar Ståhle.

Av
jubileumsskrifterna äro framför allt
att nämna
»Helsingfors Atletklubbs
25-årsberättelse» (1919),
»Nyländska
Jaktklubben 1861—1886» samt
»Airisto Segelsällskap
1865—1925».

En intressant samling sportbiografier är
Martti Jukola, »Sata urheilijaa» (100
idrottsmän, 1924). Jfr även J. Schumacher, »Die
Finnen, das grosse Sportvolk» (1936).

Finland har haft flera idrottstidningar.
Den tidigaste var den 1881—95 utgivna
Sporten. Av nu utkommande är den
finskspråkiga Suomen Urheilulehti (utg. sedan 1838)
den största och ledande. På svenska
utkomma Idrottsbladet, 1904—18 under namnet
Finskt Idrottsblad, samt Idrottsmannen
(sedan 1938).

De finska dagliga tidningarna ägna mycket
stor plats åt idrotten. Den ledande svenska
tidningen är Hufvudstadsbladet i Helsingfors,
där den svenske tränaren G. Holmér var
sportredaktör 1921—25.

1097

1098

Olympiafrimärket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free