- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1147-1148

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällsport - Skandinaviens fjällvärld, av jägmästare Nils Fröling - Sverige - Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

F J ÄLLSPORT

Djurlivet på kalfjället.

Djurlivet är här betydligt artfattigare än i
skogen. Fjällräven har tidigare förekommit
rätt rikligt men är nu nästan alldeles
utrotad och därför fridlyst. Ett av de mest
karakteristiska djuren är fjällämmeln, vilken
vissa år sprider sig långt ned över landet
(de s. k. lämmelvandringarna). Lämmelåren
bruka återkomma med en viss periodicitet
och medföra allmän ökning av det vilda.

Av fåglarna äro de vanligaste fjällabben,
fjällugglan, jordugglan, ljungpiparen,
fjällpiparen, snösparven, fjällripan, berglärkan,
ängspiplärkan och lappsparven. Korpen
följer som strykfågel renhjordarna för att
livnära sig av döda djur.

Fjällets djur framför andra är renen.
Vildrenen är utrotad i Sverige, och numera
förekommer renen endast som tam. Den vandrar
mellan barrskogarna och kalfjället och
bestämmer därmed lapparnas flyttningar.

Insektsfaunan i fjällen är rik. Med myggen
kan man sommartid inte undgå att stifta
bekantskap. (Bästa myggmedel är utomhus
beckolja, inomhus besprutningsvätska eller
rökelse.) Huggormen går i allmänhet ej
ovanför barrskogsgränsen.

NORGE.

Knappast något land har så
utomordentliga betingelser för fjällsport som
Norge. Av dess landareal upptagas inte mindre
än c:a 60 % eller 187 000 kvkm av fjälltrakter
och c:a 50% eller 154 600 kvkm av kalfjäll.

Norra Norges fjällområden.

Finnmarksvidd a, nordligaste
delen av Norge, mellan Ishavet och
gränsen mot Finland, är landets största
fjällområde, c:a 50 000 kvkm.
Genomsnittshöjden är 500 m. De högsta fjällen
ligga vid kusten. Terrängen är svagt
vågformad med långsträckta, låga åsar
och en mängd älvar och små sjöar.
Enstaka fjällpartier (»gaisser») höja sig
till 1 000—1 300 m. Området är
mestadels trädlöst, men i de södra delarna
finnes dock björk- och omkring
Tana-älvs övre del också tallskog.

Två större bygder finnas inom
området: Kautokeino vid Altaälv och
Karasjok vid Karasjokka. Längs
Altaälv och Tanaälv finns spridd
bebyggelse, men f. ö. är hela Finnmarksvidda
praktiskt taget obebodd. En del
fjällstugor (skogsstugor, telegraf stugor) äro
uppförda längs de viktigaste
förbindelselederna. Flera rösade leder finnas.

Finnmarksvidda når man lättast båtledes
med Hurtigruten, som går längs kusten och
anlöper de större orterna, från vilka
lokalbåtar föra in i fjordarna. Rikslandsvägen
genom Norge kommer att sträcka sig ända
till Vårdö, när några kortare delar, som 1939
äro under anläggning, bli färdiga. Bilvägar
leda norrifrån till Karasjok och nästan ända
fram till Kautokeino, varjämte
motorbåtstrafik upprätthålles på Alta- och Tanaälv.
Ett fåtal förbindelseleder finnas till Finland.

T r o m s och Nordlands
fylke n äro uppfyllda av fjäll med djupt
nedskurna, delvis skogbevuxna
dalgångar, ofta med en yppig vegetation.
Höjden når icke upp till 2 000 m, men
då fjällen flerstädes stiga brant ur
havet, verka de dominerande med sina
vilda formationer. Högst är Sulit]elma
(1 914 m).

Svenska lappar få sommartid beta
sina renar i dessa fjälltrakter.

Med Hurtigruten längs kusten och
lokalbåtar in i fjordarna är området lätt
tillgängligt. Riksgränsbanan Luleå—Narvik, den nya
landsvägen Tärna—Mo i Rånen (nordligaste
mellanriksvägen 1939) och många
fjällövergångar sammanbinda Norges och Sveriges
fjällvärld. Den norska rikslandsvägen är 1939
i det närmaste färdigbyggd genom Troms och
Nordlands fylken.

Hotell och turiststugor äro uppförda,
och stigar ha rösats. Fäbodar
förekomma mycket sparsamt. Ett utvecklat
telefonnät finns, och telegrafstugorna ge
ofta gott logi i vildmarken.

Nor d-T röndelags fylke
gränsar till Jämtland. Närmast riksgränsen
är detta fylke uppfyllt av ett
lågfjälls-område, där enstaka partier nå större
höjder. Högst är Sipmektjokka, 1431
m, längst i norr vid gränsen till
Jämtland. Inga turiststationer eller -stugor
finnas här, varför fjällvandraren är
hänvisad till tält eller logi i gårdarna.

Området är tillgängligt genom
Trondheimsbanan och järnvägen Trondheim—Namsos.
Den norska riksvägen går väster om området.
Ett par landsvägsförbindelser finnas med
Sverige.

Södra Norges fjällområden.

Det mäktiga fjällområde, som sträcker
sig från gränsen mot Sverige i öster
till Nordmöre (trakten nordöst om
Molde) i väster och som i sydväst be-

1148 1-172

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free