- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1151-1152

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällsport - Fjällsportens historia i Skandinavien, av Nils Fröling - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FJÄLLSPORT

FJÄLLSPORTENS HISTORIA I SKANDINAVIEN.

Sverige.

Färder i fjälltrakterna förekommo
redan under forntiden. Bl. a. gick en
känd och ofta använd stråkväg från
Trondheimsfjorden över Jämtland till
Bottenhavet, och under medeltiden
vallfärdade pilgrimerna genom Jämtlands
och Härjedalens fjälltrakter till
Nidaros (Trondheim). En av Nordens äldsta
och viktigaste färdleder gick från
Östersjön till Tröndelagen i Norge över
Oviken, Härjedalens Storsjö och
Helagsfjället. Vid pilgrimsvägarna funnos s. k.
själahus uppförda, våra fjälltrakters
första kända färdstugor.

Det berättas om många märkliga färder i
fjällen under medeltiden. Bland dessa
förtjäna nämnas konung Sverres båda
äventyrliga härnadståg genom Jämtland och
Härjedalen 1177 och 1178 samt en färd, som en
venetiansk ädling, Qurini, gjorde 1438 (efter
att ha lidit skeppsbrott i Atlanten) från
Trondheim ned till Östergötland.

Under 1500- och 1600-talen drogo ofta
krigsfolk genom Jämtlands och Härjedalens
fjälltrakter under de täta striderna mellan
Sverige och Danmark. 1718 bröt den svenska
hären under generalen Karl Gustaf Armfeldt
över Jämtlandsfjällen in i Norge, och på
nyåret 1719 omkommo mer än 2 300 av hans
karoliner under hemmarschen över fjällen.

Man började tidigt söka kartlägga
fjälltrakterna.

Ärkebiskop Olaus Magnus utgav 1539 en
märklig karta över Norden, vilken har mer
att säga om Norrland än tidigare utgivna
kartverk. Den första verkliga kartan över
Lapplands fjälltrakter uppgjordes emellertid
först 1611 av A. Bure.

Redan 1861 påbörjades uppmätningen av
det första generalstabsbladet i fjälltrakterna
(Sulitelma), vilket emellertid ej utgavs
förrän 1890. Det tidigast utkomna kartbladet
(Sjangeli) har 1886 som utgivningsår.
Generalstabsbladen utgåvos sedan i stort sett från
norr till söder. Det sista bladet i serien över
fjälltrakterna, Ljusnedalsbladet, utgavs 1909.

De kartografer, som kartlade Lapplands
fjällområden, ha utfört flera
förstabestig-ningar och kunna sägas vara våra första
alpinisten ->-Bergbestigning, sp. 769—774.

Fjällen utforskas av vetenskapsmännen.

Främst bland dem, som bidragit till att
göra fjälltrakterna kända, stå vetenskaps-

männen. Bland de äldre av dessa må nämnas
Carl von Linné, som 1732 företog sin bekanta
lappländska resa, skildrad i »Iter
Lapponicum», vidare bergsrådet Samuel Gustaf
Hermelin (1744—1820), botanisten, geografen och
geologen Göran Wahlenberg (1780—1851),
mineralogen och geologen Wilhelm Hisinger
(1766—1852) samt entomologen J. V.
Zetterstedt (1785—1874)

Bland forskare på senare tid framträder
särskilt professor Axel Hamberg (1863—1^33),
geograf, mineralog och hydrograf, vilken
bedrev omfattande naturvetenskapliga
undersökningar av Sarekfjällen och kan räknas
som en av fjällsportens pioniärer.

En fransman var den förste egentlige
fjällsportsmannen.

Fransmannen Jean-Frangois Regnard
(1655—1709) har blivit kallad Lapplands
förste turist. Han färdades 1681 från
Torneå ända upp till en udde i
Torneträsk, där han trodde sig vara vid
världens ände. Sina upplevelser och intryck
har han skildrat i en intressant ehuru
ovederhäftig reseberättelse (se uppsats
av Hilding Kjellman i S. T. F:s årsskrift
1931). En landsman till Regnard, den
kände forskningsresanden Aubry de la
Motraye (1674—1743), företog 1718 en
slädfärd över det ännu i juni isbelagda
Torneträsk.

Under 1700- och 1800-talen räknade
fjällsporten endast ett fåtal utövare, och
någon fjällsport i större utsträckning
kan man ej tala om, förrän Svenska
Turistföreningen bildades 1885.

Bland »långfärdare» i fjället i modern tid
kunna nämnas skriftställaren Torsten Boberg,
prosten Gunnar Ekström i Falun, den danske
doktorn Th. S. Gudjohnsen, notarien H.
Haake, generallöjtnant Gösta Lilliehöök,
professorn greve Carl Mörner, herr Gösta
Olander, stadskamrer G. F. Ouchterlony (som
företagit fjällfärder sedan 1894) och
professor H. N. Pallin.

Fjällmän, vilka särskilt arbetat på att få
fram en ändamålsenlig utrustning, äro major
Gunnar Dyhlén och kapten Olof Rimfors.
En speciell form av fjällsport vintertid,
färder med övernattning i ->-igloo, har införts
av arkitekt G. Birch-Lindgren, vilken lett
flera av Skidfrämjandet anordnade
»igloo-expeditioner» i de svenska fjällen.

1151

Tryckt 8/n 39

1152

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free