Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floriopokalen, Coppa Florio - Florioskölden, Targa Florio - Flottans Idrottsförening, av fänrik Kjell Åkerblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORIOSKÖLDEN
den italienske motorsportsmannen
Vincenzo Florio. Priset skulle slutgiltigt
tillfalla den konstruktör, som efter sju
tävlingar vunnit de flesta segrarna.
Tävlingen ägde rum 1905—24 (1906, 1909
—13, 1915—20 och 1923 höllos inga
tävlingar). Då intet märke vunnit mer än
en gång, måste en extra tävling
anordnas. Denna, som hölls 1925, vanns av
André Boillot på Peugeot, vilket märke
därmed hemförde trofén för alltid.
Tävlingen, som 1905 och 1907 kördes
vid Brescia och 1908 vid Bologna på
distanser omkring 500 km, överflyttades
1914 till Madonie, en landsvägsbana på
Sicilien, där även Targa Florio
(->Flo-rioskölden) köres. I allmänhet ha dessa
båda tävlingar körts i ett lopp, ehuru
på olika distanser. Distansen varierade
mellan 432 och 540 km.
Segrare: 1905: Itala (Raggio), 1907:
Isotta-Fraschini (F. Minoia), 1908: Fiat (F. Nazzaro),
1914: Nazzaro (F. Nazzaro), 1921: Ballot (J.
Goux), 1922: Peugeot (A. Boillot), 1924:
Mercedes (Ch. Werner), 1925: Peugeot (A.
Boillot). B. L.
Florioskölden, eg. Targa Florio,
ett ständigt vandringspris, skänkt 1906
av italienaren Vincenzo Florio, är jämte
Frankrikes Grand Prix den äldsta av
alla klassiska biltävlingar. Tävlingen
om Targa Florio, som anordnas i april
eller maj av Reale Automobile-Club
d’Italia och Automobile-Club di Sicilia
gemensamt, köres på Sicilien, till 1937
mestadels på en landsvägsbana,
Mado-niebanan, på öns norra del. Endast 1912
—14 kördes på en annan, 1 050 km lång
landsvägsbana.
Madoniebanan, som för över smala,
backiga och utomordentligt kurvrika vägar, har
mycket stora höjdskillnader (från 10 m till
1120 m ö. h.). 1906—11 var banan 149 km och
kördes tre varv (1909 endast ett varv). Då
tävlingen 1919 återupptogs efter världskriget,
kördes över en till 108 km förkortad bana,
som till 1924 kördes fyra varv och till 1930
fem varv. 1931 kördes åter den
ursprungliga banan men från 1932 en förkortad, 72 km
lång bana, som kördes åtta varv (omkring
576 km).
Sedan 1937, då tävlingen reserverades
för 1,5-litersklassen, har Targa Florio
körts på en annan siciliansk landsvägs-
bana vid Palermo. Distansen har växlat
mellan 315 och 172 km.
På dessa landsvägsbanor, vilka måste
betecknas som de svåraste och farligaste,
som finnas (högsta medelhastighet nådde
T. Nuvolari 1932 med 79,293 km/tim.), ha
utlänningar haft mycket svårt att
framgångsrikt konkurrera med den
italienska eliten. Under 1920-talet vanns
loppet emellertid fem gånger i följd av det
franska märket Bugatti och två gånger
(1922 och 24) av det tyska Mercedes.
Endast tre icke-italienare ha vunnit
tävlingen, nämligen fransmännen André
Boillot på Peugeot (1919) och Albert
Divo på Bugatti (1928 och 29) samt
tysken Christian Werner på Mercedes
(1924).
Segrare: 1906: A. Cagno, Itala, 46,821 km/
tim.; 1907: F. Nazzaro, Fiat, 53,834; 1908:
Trucco, Isotta-Fraschini, 59,940; 1909: F.
Ciuppa, Spa, 54,780; 1910: Cariolato, Franco,
46,980; 1911: E. Ceirano, Seat, 46,830; 1912:
Snipe, Seat, 42,648; 1913: F. Nazzaro, Nazzaro,
54,360; 1914: E. Ceirano, Seat, 62,280; 1919: A.
Boillot, Peugeot, 55,038; 1920: G. Meregalli,
Nazzaro, 51,084; 1921: G. Masetti, Fiat, 58,236;
1922: G. Masetti, Mercedes, 63,091; 1923: U.
Sivocci, Alfa-Romeo, 59,040; 1924: Ch. Werner,
Mercedes, 66,018; 1925: M. Constantini,
Bugatti, 71,609; 1926: M. Constantini, Bugatti,
73,511; 1921: E. Materassi, Bugatti, 71,790; 1928:
A. Divo, Bugatti, 73,476; 1929: A. Divo, Bugatti,
74,375; 1930: A. Varzi, Alfa-Romeo, 78,019; 1931:
T. Nuvolari, Alfa-Romeo, 64,834; 1932: T.
Nuvolari, Alfa-Romeo, 79,293; 1933: A. Brivio,
Alfa-Romeo, 76,536; 1934: A. Varzi,
Alfa-Ro-meo, 69,217; 1935: A. Brivio, Alfa-Romeo,
79,146; 1936: C. Magistri, Lancia, 57,082; 1937:
F. Severi, Maserati, 107,695; 1938: G. Rocco,
Maserati, 114,309; 1939: L. Villoresi, Maserati,
136,445. B. L.
FLOTTANS
IDROTTSFÖRENING.
Av fänrik Kjell Åkerblom.
Stockholmsföreningen.
Kungl. Flottans Idrottsförening
bildades 13 januari 1891 på initiativ av
kommendörkapten A. Ekelöf. Till att börja
med stodo skid- och skridskosport,
båt-rodd och fri idrott på programmet.
I Alex. Lindmans »Idrottskalender» av 1893
uppges föreningens medlemsantal till 360
(nuv. siffra omkr. 1000); vidare meddelas,
1195
1196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
