- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1203-1204

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flugfiske, av redaktör Nils Färnström och direktör O. Törnblom - Redskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FLUGFISKE

med fett för att lättare kunna dragas
ur holkarna vid nedmontering av spöet.
Under vintern, då spöet bör hänga på
en sval och ej för torr plats med
toppen uppåt, bör det vara insmort med
en blandning av paraffin och
paraffinolja. Vartannat eller vart tredje år bör
man sända spöet till en fackman för
översyn och eventuellt omfernissning.

Rullen.

En viktig del av utrustningen.

De krav man ställer på en god
flug-rulle äro: pålitlig spärr, enkelhet i
konstruktionen, ringa vikt och tillräckligt
stor rulltrumma. De dyrbarare rullarna
äro försedda med ställbar fjäder, som
gör, att spärrens kraft kan regleras;
på de billigare saknas denna anordning.
En del rullar ha ett speciellt linskydd,
en agatring, som har till ändamål att
minska linans friktion. Det är
emellertid viktigare, att man skaffar sig en
rulle med ställbar fjäder, då trögheten
i rullens gång kan varieras med
hänsyn till fiskens och gutkastets grovlek.

Rullen bör rymma c:a 25—50 m lina
med påsplitsad backing av tunt silke.

Linan.

Fluglinan tillverkas av flätat,
spe-cialimpregnerat silke, för att den skall
bli hållbar och smidig samt i olika
grovlekar, passande olika spötyper.
Linans grovlek anges med
bokstavsbeteckningar från 6A till I, varvid 6A är
grövst, 2,16 mm i diameter, och I
tunnast, 0,51 mm. De grövsta linorna äro
avsedda för laxfiske, de tunnare för
mindre fisk. Linan göres antingen
jämntjock (level), jämnt avsmalnande i
ena eller båda ändarna (single- eller
doubletapered) eller speciellt
avbalanserad (balanced).

Den jämntjocka linan betecknas med en
bokstav, t. ex. D, som anger, att den är 1,14
mm i diameter hela vägen, och en
doubletapered med bokstäverna HDH, vilket
betecknar, att den är endast 0,64 mm i båda
ändarna.

Den balanserade linan populärast.
De balanserade linorna ha blivit mycket
omtyckta på senare år, medan de jämn tjocka

numera sällan användas. Genom att splitsa
ihop olika lingrovlekar med varandra i olika
längder kan man få en lina att passa exakt
till det spö man använder. De i handeln
förekommande linorna göras i standardmått
för vissa typer av spön. Den balanserade
fluglinan består av en tunn, avsmalnande
första del samt en extra tjock klump, d. v. s.
en grov efterföljande linlängd, för att spöet
skall arbeta lätt och snabbt, och till slut en
extra tunn lina, vid vilken en baklina av
silke är splitsad. Denna baklina tjänar som
en reserv, att användas dels om en stor fisk
skulle dra ut linan från rullen, dels vid extra
långa kast. Den tunna delen av fluglinan
efter klumpen bör vara polerad med grafit,
för att den skall löpa lättare.

Hur lång bör linan vara?

Det är mycket viktigt, att linan
passar till spöet, eftersom det är dess
tyngd, som gör, a*t spöet kan arbeta.
Har man för lätt lina, kan man ej
utnyttja spöets elasticitet till fullo, och
är linan för tung, kastar man fortare
ut sitt spö, överanstränger det, så att
det i förtid förlorar sin elasticitet och
styrka. Linans längd för
laxörings-och harrfiske bör vara c:a 25—30 m
med en 20—25 m lång baklina, och för
laxfiske behöver man ungefär 40 m
lång lina med en baklina på 60—75 m.
Linans färg spelar mindre roll.

Gutkastet.

Naturgut eller nylon?

Gutkastet, den tunna tafs, som
förenar flugor och lina, tillverkas antingen
av naturgut, en produkt, som erhålles
från silkesmasken, eller av syntetiskt
material, nylon. Innan naturguten
knytes, måste den mjukas upp i
vatten, medan den syntetiska guten kan
knytas direkt. Styrkan hos den
syntetiska guten förefaller vara lika stor som
hos naturguten, och den reflekterar ej
solljuset i så hög grad. För
allround-bruk är 2—2 V» yards lämpligaste
längden på gutkast, som bör vara
avsmalnande (tapered). För fiske med
torrfluga använder man enkel gut, för
våtflugefiske i allmänhet gutkast med s. k.
upphängare, d. v. s. två korta sidotafsar,
vilkas längd bör vara c:a 8 cm.

1221

1204

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:10:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/2/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free