- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 2. Bröstsim-Flugfiske /
1223-1224

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flugfiske, av redaktör Nils Färnström och direktör O. Törnblom - Tävlingar - Litteraturanvisningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa tävlingar får man också fram nya
och förbättrade redskap. Några
enhetliga tävlingsregler eller
standardiserade redskap, gällande för hela
världen, finnas ej, men trots detta noterar
man världsrekord, för olika klasser
samt för amatörer och professionella. I
Skandinavien tävlas dels i fiskeklass,
dels i internationell klass. På
professionella och amatörer gör man däremot
ej någon skillnad. För fiskeklass
gäller, att redskapen skola vara ordinära,
passande för praktiskt fiske, medan
redskapen för internationell klass ej
äro underkastade samma restriktioner
utan ofta specialkonstruerade för
tävlingsändamål.

I Skandinavien tävlas efter
gemensamma nordiska regler, vilka bestämma
redskapens utseende, antal kast,
tidsenheter etc. Tävlingsgrenarna äro:
flugkast, längd och precision, samt
spinnkast, längd och precision.
Längdtävlingarna i spinn försiggå på land
inom ett begränsat kastområde, medan
de andra utföras över vatten,
precisionstävlingarna mot cirkelrunda mål,
utlagda på olika avstånd på vattnet.
För längdkasten i spinn noteras dels
bästa kast, dels tre kast sammanlagt.
För precisionskasten räknas poäng för
antalet träffar i inre och yttre ringar
efter sjunkande värde. Första kastet ger
sålunda högsta poäng och tredje kastet
lägsta. Mot varje mål göras tre kast.

Världsrekord i fluga, längd, med spö 3 1/2
ounces, professionell klass, sattes 1939 av
Albert Godard, Belgien, med 42,60 m.
Motsvarande svenska amatörrekord äro:
internationell klass, G. A. Rising, 33,20 m (1939);
fiskeklass, N. Falk, 30,10 m (1939). De svenska
rekorden sedan 1925 te sig på följande sätt:

25,5 m, 1925, Bengt Bellander;

25,25 m, 1927, Theodor Ankarcrona;

27,30 m, 1929, Theodor Ankarcrona;

29,10 m, 1938, Nils Falk (fiskeklass);

30,50 m, 1938, Nils Falk (internationell klass);

30,10 m, 1939, Nils Falk (fiskeklass);

33,20 m, 1939, G. A. Rising (internationell klass).

I U. S. A., där man tävlar efter väsentligt
andra bestämmelser, bl. a. utan rulle på spöet

och med en medhjälpare, som hjälper till att
mata ut lina under kastet, har man kastat
över 50 m med lätt enhandsflugspö. Med
laxspö har man i både U. S. A. och Europa
kastat över 50 m.

Svenska rekordfiskar på fluga:

Lax, 13,1 kg, 1914, A. Werner, Jonsered;
Havslaxöring, 13,2 kg, 1939, G. H. Clegg, Emån;
Insjööring, 6,7 kg, 1931, Th. Ankarcrona,
Bolmån; Röding, 3,5 kg, 1929, N. Kihlbom,
Lappland; Harr, 2,2 kg, 1909, R.
Hammarström, Ångermanälven.

Litteraturanvisningar.



Bland nordiska arbeten om flugfiske
märkas följ.: Svenska: R. Hammarström,
»Handbok i sportfiske» (1925), vilken ingående
sysslar med flugfiske; mindre utförligt
behandlas detta i N. Färnström, »Flugfiske» (1933),
samt i A. Böklin, »Konsten att fiska med
fluga» (1937). Finska: J. Aho, »Småfisk och
storfisk» (1922). Norska: J. Preuthun,
»Örret-fiske i ström og invand» (3. uppl. 1919); A.
Engeseth och A. J. Schultz, »Törrfluefiske»
(1935). Danska: L. Svendsen, »Lystfiskeren»
(1932).

Ett av de utförligaste verken på tyska är
K. Heintz, »Angelsport im Susswasser» (6.
uppl. 1929).

På engelska språket har det skrivits en
mängd olika böcker om flugfiske, dels
utgivna i England, dels i U. S. A. Av äldre
engelska flugfiskeböcker äro följande
särskilt betydelsefulla: F. Francis, »A book ön
Angling» (1867), F. M. Halford,
»Dry-fly-fishing in theory and practise» (1889), en
bok, betecknad som en milstolpe i flugfiskets
historia, »Dry fly entomology» (1897) och »The
modern Development of the Dry fly» (2 bd,
1910).

Bland nyare verk märkas G. E. M. Skues’
böcker. Skues har haft samma betydelse för
våtflugefiskets utveckling i England som
Halford för torrflugefiskets. Hans »Minor
tactics of the chalk stream» (1910), »The way
of a trout with a fly» (1921) och »Sidelines,
sidelights and reflections» (1938) äro
banbrytande. Hans senaste bok, »Nymph Fishing
for Chalk Stream Trout» (1939), är den
första uttömmande avhandling om fiske med
nymfer, som publicerats. Flugfiske
behandlas också utförligt i E. Taverners stora verk
»Troutfishing from all Angles» (1929). Där
återfinnes den kanske klaraste och koncisaste
framställning av torrflugefiske, som för
närvarande står att få. Flugfiske för lax
behandlas även utförligt av Taverner i hans
»Salmon-Fishing» (1931). Ett epokgörande
verk är även J. Scott, »Greased-Line Fishing
for salmon» (1939).

        F-m.

Tryckt 16/11 39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:17:09 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/2/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free