Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flugvikt - Fly →Ankarutrustning - Flyer - Flygande mara - Flygande segel - Flygande start - Flygförarcertifikat →Flygning, sp. 17 f. - Flygg - Flygmaskin - Flygmeteorologi - Flygning, av kapten Karl Lorichs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flugvikt (eng. flyweight, ty.
Fliegen-gewicht, fr. poids mouche), den lättaste
klassen i boxning, infördes omkring
1910. I brottning förekommer flugvikt
endast i Danmark, ehuru ej vid
mästerskapen. Däremot har flugvikt
förekommit vid internationella matcher, bl. a. vid
stadsmatcherna Malmö—Köpenhamn.
Viktgränsen är i professionell boxning
50,802 kg (112 eng. pund), för amatörer 51 kg.
Fly ->-Ankarutrustning.
Flyer [fla^a], eng. (av fly, flyga, ila),
snabb men mindre uthållig häst.
Flygande mara, brottnt., armsving,
-^-Brottning, sp. 1137.
Flygande segel, sjöt., ett segel, som
vid beslagningen intages och stuvas på
annat ställe än dess plats i riggen. W.
Flygande start, term i cykel- och
motorsport; sker så, att de tävlande, som
starta långt bakom den egentliga
startlinjen, där tidtagningen sättes i gång,
passera denna i högsta fart. Flygande
start förekommer även i växlingarna i
stafettlopp i fri idrott och skidlöpning,
laglöpning på skridskor etc. P- B.
Flygförarcertifikat -^-Flygning, sp. 17 f.
Flygg, jaktt., användes huvudsakligen
om andfåglar, vilka mycket sent få sina
vingpennor utvuxna, för att beteckna,
att en ungfågel kan flyga. Det dröjer
i allmänhet 2 à 21/2 månad från kläck
-ningen, innan ungarna äro flygga.
Uttrycket användes även om de äldre
fåglarna, när dessa efter Tuggningen
återfått sina vingpennor. B. B.
Flygmaskin, gemensam beteckning
för alla flygande maskiner av systemet
»tyngre än luften» (flygplan, autogiro,
helikopter m. fi.). Jfr Flygplan.
Flygmeteorologi. Av meteorologien,
vetenskapen om atmosfären och dess
företeelser, har framför allt
väderleksläran fått en synnerligen stor betydelse
för flygningen och blivit en oumbärlig
hjälpvetenskap, icke blott för
trafik-och sportflygningen med motorplan
utan även och i kanske ännu högre grad
för segelflygningen. Flygmeteorologiens
speciella problem behandlas i ett
särskilt kapitel under -^-Meteorologi.
FLYGNING.
Av kapten Karl Lorichs.
Flygning i vidsträckt bemärkelse
omfattar färd i luften med flygmaskin
(flygplan, autogiro, helikopter eller
annan maskin), luftskepp, friballong
och segelflygplan. I inskränkt bemär-
kelse och i dagligt tal betecknar
flygning endast färd med flygplan.
Andra benämningar på flygning äro a v i
a-t i k (av lat. avis, fågel) och aeronautik
(av grek. aer, luft, och nautes, sjöman).
På ty. heter flygning Fliegen eller Flug, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
