Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning med muskelkraft, av kapten Karl Lorichs - Flygplan, av kapten Karl Lorichs och kapten Erik Raab - Olika flygplantyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGPLAN
nande sätt som vid Dünnebeils
flygningar.
I Italien är bl. a. uppsatt ett pris på
100 000 lire (omkr. 22 000 kr.) för den,
som först på 5 m höjd kan flyga 2 000 m
med återkomst till startpunkten.
Är flygning med muskelkraft över huvud
en verklighet, eller ha ej de utförda
flygningarna möjliggjorts genom den tillämpade
startmetoden, äro frågor, som gjorts i samband
med dessa flygningar. Vad den första frågan
beträffar, tyda sportmedicinska
undersökningar på att »muskelflygning» är teoretiskt
genomförbar under kortare tid (troligen upp
till 10 minuter) även utan energiackumulator.
Någon större inverkan på flygplanets
framdrivande har inte den vid starten använda
gummilinan. Startförsök ha nämligen gjorts
utan hjälp av propellern, d. v. s. endast med
den spända gummilinan. Planet har då tagit
mark redan efter ett 20-tal meter.
»Muskelflygningens» betydelse.
Betydelsen av »muskelflygning» och
värdet av densamma ligga helt och
hållet på det sportsliga området. Någon
större betydelse som
kommunikationsmedel torde den däremot knappast få.
»Muskelflygning» kan även få
betydelse i kombination med och som
hjälpmedel vid segelflygning på så sätt,
att en segelflygare, medan han ligger i
ett uppvindsområde, kan ackumulera
sin muskelkraft, vilken sedan utnyttjas
under förflyttning till nästa
uppvindsområde. Härigenom skulle större
höjd-förluster under glidflygningsperioderna
kunna undvikas och den totala
flygdistansen förlängas.
Litteraturanvisningar: »Flug durch
Muskelkraft» (1936) av H. G. Schulze och Willi
Stiasny innehåller bl. a. redogörelser för de
flesta försök med »muskelflygning» från
äldsta tider till våra dagars slutliga genombrott
med beskrivningar över olika apparater,
vetenskapliga utredningar, en utförlig
litteraturförteckning o. s. v. Jfr även Fortschritte
in Luftfahrt und Flugtechnik, Jahrbuch,
utgiven av Walter Zuerl 1938 ff.
Den tyska tidningen Flugsport (1909 ff.)
ägnar utrymme även åt »muskelflygning».
FLYGPLAN.
Av kapten Karl Lorichs och kapten Erik Raab.
Med flygplan eller aeroplan (ty.
Flugzeug, eng. aeroplane, fr. avion,
aéroplane, ital. aeropiano) betecknas en
luftfarkost av systemet tyngre än
luften, som är försedd med motordriven
propeller och där den bärande kraften
åstadkommes genom luftströmmens
aerodynamiska verkan mot flygplanets
fasta, stela vingar.
Flygplan benämnes ofta med en olämplig
term flygmaskin, vilket namn bör
förbehållas som gemensam beteckning för alla
flygande maskiner av systemet »tyngre än
luften» (flygplan av olika slag, autogiro,
helikopter m. fi.).
INNEHALL.
Sp.
Olika flygplantyper ........................ 25
Flygplanets allmänna konstruktion........ 29
Instrument- och övrig utrustning......... 36
Flygplanets aerodynamiska egenskaper ... 41
Sportflygplan............................... 43
Olika flygplantyper.
Med hänsyn till användningen skiljer
man på militär-, trafik-, sport- och
specialflygplan (det senare t. ex. för
kartläggning, ambulanstjänst etc.).
De vanliga sportflygplanen
äro små, en- eller tvåsitsiga, med
motorstyrka från 20—30 upp till 200—300 hkr.
De kunna vara avsedda för sport- och
turistflygning i allmänhet eller för
flygutbildning, i vilket senare fall
deras motorstyrka vanligen ej uppgår till
mer än 150 hkr. Oftast ligger den i
detta fall under 100.
En speciell typ av sportplan äro de för
distansflygningar avsedda, där huvud-
25
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
