Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplan, av kapten Karl Lorichs och kapten Erik Raab - Flygplanets allmänna konstruktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGPLAN
Bild 5. Olika slags landningsställ hos sportflygplan, övergång från hjul- till skidställ är
ofta en enkel procedur, då skidan direkt kan ersätta hjulet. Flottörlandningsstället, som är
betydligt tyngre, måste vara kraftigare utfört. Ett direkt byte mellan hjul och flottörer är
därför ej möjligt.
cerades under världskriget 1914—18 av
H. Junkers och A. Fokker, säges vara
fribärande. Efter vingarnas montering
dessa organ äro vanligen utförda som
tunna, lätta stålrörskonstruktioner,
klädda med tyg, trä eller metall.
på flygkroppen skiljer man vid
monoplan mellan låg-, mitt- och högvingade
flygplan.
För vingarnas konstruktion finnas två
olika metoder. Vid balkkonstruktion
utgöra vingbalkarna — oftast två — den
bärande stommen. De äro tillverkade av
trä, stål eller lättmetall. Balkarna förenas
av spryglarna, utförda av trä eller metall.
Utanpå det hela är klädseln fästad. Den
består av tyg, tunn plåt eller faner. Se bild 3.
Vid skalkonstruktion är det yttre
höljet, skalet, konstruerat så, att det kan
uppbära en del av vingens påkänningar.
Detta är givetvis endast möjligt vid
helme-tallkonstruktion.
Stabiliserings- och roderorgan.
Dessa utgöras av stabilisator med
höjdroder, fena med sidoroder samt
skevningsroder (se bild 4). Samtliga
Bild 6. Schematisk bild av indragbart
landningsställ (endast högra sidan).
Sidostyrningen utföres med fötterna, som
direkt påverka en sidoroderspak eller två
fotpedaler. Höjd- och skevningsrodren
manövreras medelst en handspak, rörlig åt alla
sidor. För höjdstyrningen föres den framåt
eller tillbaka, för påverkande av
skevningsrodren (skevningen) föres den i sidled.
Skevningsrodren kunna hos vissa flygplan
i stället manövreras medelst en på
handspaken befintlig, i sidled vridbar ratt, i vilket
fall handspaken endast kan föras framåt och
bakåt. Jfr Flygning, sp. 7.
Landningsstället.
För att minska luftmotståndet och
därmed öka hastigheten har man
numera även givit landningsstället en
effektiv strömlinjeform. Vad beträffar
hjullandningsstället, har man t. o. m.
gått så långt, att detsamma gjorts helt
indragbart i vingarna eller i
flygkroppen, varigenom något luftmotstånd på
grund av detta ej förekommer. Så är
fallet vid de flesta moderna
militär-och trafikplan samt vid några sportplan,
särskilt racerplan.
Indragningsmekanismen medför emellertid en så pass
kraftig viktökning hos flygplanet, att
den särskilt vid mindre sportplan ej är
lämplig.
Hjulbromsar finnas numera på de flesta
landflygplan. Härigenom förkortas
flygplanets rullsträcka vid landningen, varjämte
samtidigt möjligheten att styra planet vid
körning på marken ökas. Bromsarna äro
nämligen kopplade till sidoroderstyrningen,
så att vid exempelvis sväng med sidorodret
åt vänster endast vänster hjul bromsas och
vid sväng åt höger endast höger hjul.
Den förut allmänt använda sporren,
vilken uppbär stjärtens tyngd och genom frik-
31
Tryckt 2Vs 40
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
