Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplan, av kapten Karl Lorichs och kapten Erik Raab - Instrument och övrig utrustning - Flygplanets aerodynamiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGPLAN
belysningsutrustningen, som
utgöres av innerbelysning för instrumenten
m. m., ytterbelysning, bestående av sido-,
front- och akterlanternor, nödljus och
signallampor samt strålkastare och landningsljus.
Den erforderliga elektriska energien
erhålles från ett ackumulatorbatteri, som
laddas av en luftpropellerdriven generator.
FLYGPLANETS
AERODYNAMISKA EGENSKAPER.
För att man skall uppnå högsta
hastighet, är det nödvändigt att nedbringa
flygplanets motstånd så mycket som
möjligt. Detta gäller främst det s. k.
skadliga motståndet, d. v. s. de icke
bärande delarnas motstånd. Hit
räknas även det s. k.
interferensmotstån-det (se nedan). Man har lyckats att
avsevärt reducera dessa motstånd, dels
genom en gynnsam aerodynamisk
utformning av flygplanets delar, dels
genom att ej utsätta de delar, som kunna
åstadkomma större motstånd, för
luftströmmen. Detta senare har skett på
två vägar, dels genom att anbringa
strömlinjeformade kåpor kring dylika
delar (t. ex. motorn), dels genom att
dra in ifrågavarande delar, t. ex.
landningsstället, i flygkroppen eller vingen.
I vissa fall uppstår motstånd genom
att strömningarna kring olika delar
påverka varandra, interferera, och
därigenom ge upphov till tryckförluster.
Detta interferensmotstånd kan
minskas eller helt elimineras genom att
övergången mellan delarna inklädes på
lämpligt sätt.
Vingens profil.
De vingformer, som ursprungligen
användes vid flygförsök, voro plana skivor.
Numera gör man i stället den främre kanten
väl avrundad och undviker därigenom de
virvelbildningar, som annars uppstå och som
öka bromskraften. Samtidigt har man givit
vingen en mera välvd profil och därmed
ökat lyftkraften. Ju större lyftkraften är i
förhållande till bromskraften, desto mindre
motorstyrka erfordras för att ge planet en
viss hastighet.
Kravet på hög flyghastighet förenas med ett
krav på låg landningshastighet.
Samtidigt som man strävar efter att
minska motståndet för att därmed öka flyg-
Bild 13. En vinge med slotanordning och klaff.
hastigheten, fordrar man en så låg
landningshastighet som möjligt.
Landningshastigheten bestämmes av den maximala
lyft-kraftskoefficienten och vingens specifika
belastning. Den största lyftkraften ligger
vid normala vingprofiler ungefär vid en
anfallsvinkel av 15—20°. Då ett nutida
flygplan har en vingbelastning av omkring 120
kg/m-, skulle alltså landningshastigheten bli
omkring 130 km/tim., vilket skulle innebära
en stor risk för att planet sloge runt vid
landningen. Man har därför sökt öka
vingens maximala lyftkraft och därvid använt
olika anordningar, som gå under den
gemensamma beteckningen hjälp vinge.
Slot.
Ett medel att minska minimihastigheten
utgöres av en av engelsmannen Handley
Page uppfunnen konstruktion, en
hjälp-vinge, som utgöres av en skena utefter
vingens framkant, formad så, att den
ansluter sig till vingen (bild 13). Det
engelska namnet på denna konstruktion, slot,
betecknar ej själva hjälpvingen utan i
stället den springa, som bildas mellan skenan
och vingen. Vid normal flygning ligger
skenan pressad intill vingens framkant. När
anfallsvinkeln ökas och närmar sig den
kritiska vinkeln, d. v. s. det läge, då
lyftkraften är störst, sugs skenan på de flesta
modeller automatiskt ut från vingens yta.
Därigenom får hjälpvingen mindre anfallsvinkel
och ökar därmed huvudvingens lyftkraft.
Därtill bidrager även, att luftströmmens
hastighet ökas i springan (genom att denna är
smalare på översidan) och suger bort
översidans gränsskikt, varigenom uppkomsten av
virvlar förhindras. Genom denna anordning
minskas landningshastigheten med omkring
40 %.
Klaffar.
En annan anordning att reducera
landningshastigheten är den s. k. vingklaf-
42 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
