Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotboll - Tävlingsstatistik - Svenska mästerskapet och Allsvenska serien - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTBOLL,
till Sleipner. Poängen var vid vinterpausen
20 för Sleipner, 17 för A. I. K. och 16 för
Brage. Norrköpingslaget ledde sedan hela
vårsäsongen. — Sleipner hade sin mest berömde
spelare i lagkaptenen Keller. En
framträdande roll spelades även av c. f. Harry
Andersson, v. y. G. Wetterström och c. h. A.
Linderholm. Sleipners 30 poäng var frånsett
den stympade serien 1933—34 det lägsta
poängtal, varmed segern erövrats.
1938—39.
sp. v. oa. f. mål p.
Elfsborg ............ 22 15 4 3 65—26 34
A. I. K.............. 22 11 3 8 49—34 25
Malmö FF .......... 22 9 7 6 30—29 25
Landskrona ........ 22 9 7 6 29—36 25
Gårda ............... 22 7 8 7 38—37 22
Brage ............... 22 6 9 7 33—38 21
Sleipner ............ 22 8 4 10 43—44 20
Sandvikens IF ..... 22 9 2 11 34—36 20
Hälsingborg ........ 22 7 6 9 29—33 20
Örgryte .............. 22 8 3 11 39—43 19
Degerfors ........... 22 9 1 12 43—52 19
Hallstahammar .... 22 4 6 12 27—51 14
IF Elfsborg: G. Andersson, S. Andersson,
R. Blixt, G. Dahl, A. Emanuelsson, K. E. Grahn,
K. Johansson, S. Jonasson, E. Källström, Å. [-Samuelsson,-] {+Sa-
muelsson,+} Å. Sandberg.
Sedan GAIS’ seger i den första, ojämna
Allsvenskan har intet lag till den grad
dominerat, som Elfsborg gjorde spelåret 1938—39.
Endast två lag höllo ledarplatsen, först
Landskrona, som ledde sex omgångar, samt därefter
Elfsborg oavbrutet till seriens slut.
Boråsarna startade med 3 poäng på lika många
matcher, men sedan följde åtta segrar i rad,
därav en på 10—1 över Degerfors, varjämte
17 matcher i följd spelades utan nederlag.
Laget hade redan efter höstomgången ett
försprång på 7 poäng, vilka under våren
ytterligare ökades till 11 poäng (21 maj), det
största poängförsprång, som någonsin
förekommit i serien. De båda sista matcherna
förlorades emellertid mot Malmö FF (i
Borås) och Landskrona. Om blott en enda poäng
tagits i dessa matcher, hade Elfsborg
överträffat A. I. K:s rekord. — Elfsborgs lag var
i stort sett oförändrat från föregående år.
Hallstahammar slutade på sista plats, under
det att den andra nykomlingen, Degerfors,
erövrade 19 poäng, det mesta en nedflyttad
klubb någonsin kommit upp till.
1939-40.
sp. v. oa. i. mål p.
Elfsborg ......... 22 13 6 3 66—-31 32
IFK Göteborg ... 22 15 2 5 49—27 32
Hälsingborgs IF... 22 12 3 7 49—32 27
Brage ............ 22 10 6 6 42—38 26
Sandvikens IF... 22 10 2 10 38—37 22
A. I. K.......... 22 8 5 9 38—38 21
Landskrona ...... 22 7 7 8 42—50 21
Sleipner ......... 22 8 5 9 33—49 21
Gårda ............ 22 5 10 7 27—39 20
Malmö FF ...... 22 4 10 8 25—28 18
örgryte ......... 22 3 8 11 28—44 14
Hammarby ...... 22 3 4 15 34—58 10
IF Elfsborg: G. Andersson, S. Andersson,
R. Blixt, G. Dahl, A. Emanuelsson, K. E. Grahn,
K. Johansson, S. Jonasson, E. Källström, Å.
Samuelsson, Å. Sandberg.
243
Elfsborg började i stor stil med överlägsna
segrar över Landskrona med 7—0, Brage med
8—0 och Sleipner med 5—0 samt ledde efter
höstsäsongen med 5 poäng före Hälsingborg
och IFK Göteborg. Under våren tappade
emellertid Boråslaget formen, och IFK
Göteborg nådde genom en god spurt upp till
samma poäng. Elfsborg vann dock tack vare en
överlägsen målkvot.
Klubbarna hade under vårsäsongen stora
svårigheter på grund av att många spelare
inkallats till militärtjänst.
Litteraturanvisningar.
Litteraturen om fotboll är så omfångsrik
och omfattar verk av så olika värde, att här
endast ett begränsat urval kan göras.
Litteratur på främmande språk.
Litteratur om fotbollsspelets föregångare.
De förnämsta källorna till vår kunskap om
den italienska medeltidsfotbollen äro A.
Scai-no, »Trattato del giuoco della palla» (1555),
G. di Bardi, »Discorso sopra il giuoco del
calcio fiorentino» (1580), och P. Bini,
»Me-morie del calcio fiorentino» (1688). Av
franska och engelska verk, behandlande
fotbollsspelets föregångare, må främst nämnas J.
Jusserand, »Les sports et jeux d’exercice dans
l’ancienne France» (1901), och J. Strutt, »The
sports and pastimes of the people of
England» (1801).
Den moderna fotbollens uppkomst och historia.
Bland de många verk, som behandla den
moderna associationsfotbollens uppkomst i
England och första utveckling där, må främst
nämnas — utom avsnitten »History» av M.
Shearman och »Association game» av W. J.
Oakley och G. O. Smith i »Football»
(Badminton Library, 1899) — C. W. Alcock,
»Football» (1890), samt A. Gibson och W. Pickford,
»Association Football and the men who have
made it» (1905). Den engelska fotbollens
vidare utveckling skildras i F. Wall, »Fifty
years football» (1935), och i den av C. E.
Sut-cliffe, J. A. Brierley och F. Howarth utgivna
»Story of the Football league» (1938).
Litteratur om spelets teknik och taktik,
träning m. m.
Av verk på främmande språk om spelets
teknik, taktik och om träning skola här
endast upptagas några av de moderna. Det
troligen bästa engelskspråkiga arbetet är C.
Bu-chan, »Association football» (1936). Vidare
må nämnas två andra av kända spelare
skrivna arbeten: K. R. G. Hunt, »Football» (1932),
och D. Jack, »Soccer» (1934). Goda arbeten
på tyska äro W. Meisl, »Der Fussballsport»
(1925), O. Nerz, »Fussball», 8 h. (1926—28),
samt O. Nerz och K. Koppehel, »Der Kampf
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
