- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
245-246

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotboll - Litteraturanvisningar - Fotbollsförbund, av förste telegrafkontrollör Anton Johanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOTBOLLSFÖRBUND

um den Ball» (2. uppl. 1933). Vidare må
nämnas L. Monitor, »Le football association»
(1929), samt A. Veisz och A. Molinari, »Il
giuoco del calcio» (1930).

Skandinavisk fotbollslitteratur.

Litteratur på norska och danska.

Av dansk litteratur om fotboll må nämnas
ett äldre arbete, H. Vestergaard,
»Fodboldbo-gen» (1918), samt två nyare, »Dansk Fodbold»
(1935 ff.), redigerad av J. Gandil, och »Den
Danske Idræts Bog» (2 bd, 1935), redigerad av
E. Andersen och Aage Hermann. Den senare
behandlar all idrott men ägnar en stor del
av utrymmet åt fotboll.

Goda norska arbeten äro: P. C. Andersen,
»Fotball» (i Idrætsboken, 1. 1922), och J. Juve,
»Norsk fotball» (1937). Den senare, som är
rikt illustrerad, är ett av de bästa arbeten
om fotboll, som utgivits på nordiskt språk.

Svensk litteratur.

Det äldsta på svenska publicerade arbetet
om fotboll (bortsett från de tidigaste
regeleditionerna) är en av L. Zettersten gjord
översättning av A. Tait, »Association fotboll»

(1906). Av senare arbeten må nämnas T.
Hu-sén, »Fotboll» (1918), D. Jonason, »Svensk
fotboll» (1917), A. Johanson, »Fotboll» (3. uppl.
1921), och S. Rydell, »Mitt livs match» (1935).
Medan den senare i kåserande form berättar
om sina erfarenheter som spelare, lägger C.
Linde, »Allt om fotboll» (1934), huvudvikten
vid spelets teknik och taktik samt vid
träningen.

En utmärkt översikt över svensk fotbolls
utveckling ger »Svenska Fotbollförbundet
1904—29» (1929).

Årsböcker och kalendrar.

Synnerligen värdefullt statistiskt material
finner man i ett flertal årsböcker och
liknande publikationer. Främst må nämnas
FIFA:s årsbok (senaste uppl. 1937), som
innehåller en utförlig litteraturförteckning och
även gällande spelregler i engelsk, tysk och
fransk text. Synnerligen värdefullt material
innehålla vidare den av I. Sharpe redigerade
Football Annual (sedan 1881) och den av R.
Eklöw redigerade Fotbollboken (sedan 1933).
Dansk motsvarighet till dessa är Dansk
Fod-boldkalender, redigerad av Valdemar
Laursen.

FOTBOLLSFÖRBUND.

Av förste telegrafkontrollör Anton Johanson.

Internationella Fotbollsförbundet.

Fédération Internationale de Football
Association (vanl. förk. FIFA) —
världens största internationella
idrottssammanslutning — stiftades 1904 i Paris.
Förbundet är en sammanslutning av
skilda länders specialförbund för
fotboll, och dess uppgift är bl. a. att tillse,
att spelreglerna tolkas likformigt i alla
länder, samt att kontrollera
landskamperna liksom även VM (instiftat 1930)
och fotbollsturneringarna vid OS.
Vidare äger förbundet att utse
internationella domare (högst 5 från varje
land).

Fotbollsreglerna fastställas av ->-I n t e
r-national Board (stiftad 1885), de fyra
brittiska nationernas (England, Skottland,
Wales och Irland) regelkommitté, som
förutom nämnda länders representanter består
av 2 medlemmar från FIFA.

Redan 1902 väckte C. A. V. Hirschman
i Nederländernas fotbollsförbund förslag
om bildandet av ett internationellt
fotbollsförbund. Han sökte intressera Eng-

lands fotbollsförbund, som också 1903
meddelade, att det skulle sammankalla
en konferens i London. Frankrikes
idrottsförbund förekom emellertid det
engelska fotbollsförbundet och inbjöd
de kontinentala länderna till en
konferens i Paris. I januari 1904 kunde det
franska förbundet meddela, att 9
organisationer vunnits för idén, nämligen
belgiska, italienska och franska
idrottsförbunden, nederländska, schweiziska,
svenska, tyska och italienska
fotbollsförbunden samt Madrid FC. Englands
fotbollsförbund ställde sig emellertid
nu avvisande.

Vid en kongress 21—23 maj samma
år i Paris beslöts därefter bildandet av
ett internationellt fotbollsförbund.
Närvarande voro representanter för
Belgien, Danmark, Frankrike,
Nederländerna och Schweiz. Sverige hade genom
dåvarande Svenska Bollspelsförbundet
anmält sig som medlem och företräddes
av Dansk Boldspil Unions ordförande,
L. Sylow. Spanien representerades av
Madrid FC genom fransmannen A.
Espir. Det tyska fotbollsförbundet an-

245

246

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free