- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
249-250

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotbollsförbund, av förste telegrafkontrollör Anton Johanson - Fotbollsmärken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FOTBOLLSMÄRKEN

FIFA utger sedan 1927 med några års
mellanrum en handbok.

Svenska Fotbollförbundet.

Svenska Fotbollförbundet, Sveriges
jämte friidrotts-, gymnastik- och
skid-förbunden största specialförbund,
grundades 1904 som sektion av
Riksidrottsförbundet och antog följande år sitt
nuvarande namn.

Sveriges första specialorganisation för
fotboll var Svenska
Bollspelsförbundet, som bildades 1902. Det kom dock aldrig
att få karaktär av verkligt landsförbund,
enär dess verksamhet i huvudsak inskränkte
sig till Stockholm och Uppland. Då
Riksidrottsförbundet bildades 1903, ville
Bollspelsförbundet icke underordna sig dess
överstyrelse. Vid ett extra årsmöte i april 1904
tillsatte därför Riksidrottsförbundet en
sektionsstyrelse för fotboll och hockey (bandy).
På uppdrag av denna sektionsstyrelse
anordnade Bollspelsförbundet 1904 års SM och den
därmed sammanhängande tävlingen om
Rosenska pokalen. De fortsatta
underhandlingarna om samarbete blevo emellertid
resultatlösa.

På ett möte 18 dec. 1904 beslöto
ombud från hela landet att bilda
Riksidrottsförbundets sektion för fotboll och
bandy, vilken vid årsmöte på hösten

1905 antog namnet Svenska
Fotbollförbundet. Förbundet
anordnade samma år gemensamt med
Svenska Bollspelsförbundet
pokalturneringen om SM. I mars 1906 beslöto
emellertid föreningarna i Stockholm att
bilda en särskild fotbollsavdelning inom
Stockholms Idrottsförbund, och därmed
upplöstes Bollspelsförbundet.

Svenska Fotbollförbundet övertog

1906 administrationen av
fotbollsidrotten i Sverige, och genom sitt
medlemskap i det internationella förbundet
(1907) fick det officiellt stämpeln som
erkänt landsförbund även utåt.
Förbundet anordnade självständigt
pokalturneringen om SM 1906—25, då
tävlingen upphörde. Den 1924 startade
Allsvenska serien gäller sedan säsongen
1930—31 som SM.

Förbundet gjorde redan vid starten en
indelning av landet i distrikt och lyckades få
till stånd såväl rena fotbollsförbund som
sådana, vilka även omfattade andra
idrottsgrenar. Då emellertid många av dessa senare

249

genom Riksidrottsförbundets ingripande
organiserades att omfatta alla under detta
förbund hörande idrottsgrenar, sökte
Fotbollförbundet 1916 göra alla sina distriktsförbund
oberoende. Dess flesta distrikt fingo också
följande år egna fotbollsförbund.

Till Fotbollförbundet voro 1905 70
föreningar med omkring 6 000 medlemmar
anslutna och 1929 758 föreningar med 81108
medlemmar. Vid årsskiftet 1939—40 räknade
förbundet 2 098 anslutna klubbar med 165 225
medlemmar. Dessutom voro 131 mindre
föreningar provisoriskt anslutna. Antalet
distrikt var 24.

Förbundet har även administrerat
bandy (1907—25) och ishockey (till
1923) och äger Fotbollsstadion, uppfört
i Råsunda 1936—37.

Förbundets ordförande ha varit: Clarence
von Rosen 1904—05, Carl Hellberg 1905—06,
C. L. Kornerup 1906—08, Herman Juhlin 1908,
Wilhelm Friberg 1908—17, Gösta Dalman 1917
—21, Anton Johanson 1921—37 och Elof
Ericsson sedan 1937.

Förbundets styrelse består av ordförande,
kassör och sekreterare samt dessutom
ytterligare 14 ledamöter. Verkställande utskottet
utgöres av 5 man. Adjungerade med
styrelsen äro dessutom: seriekommittén (4 medl.),
tekniska kommittén (3 medl.),
domarkommittén (4 medl.) samt uttagningskommittén
(4 medl.).

Fotbollsmärken. 1. Svenska
Fotbollförbundets internationella spelarmärke, instiftat 1926,
utdelas som förtjänsttecken till spelare,
som representerat Sverige i 10 eller
flera landsmatcher, och berättigar på
livstid till fritt inträde vid alla
fotbollsmatcher i Sverige.

Genom särskilt beslut ha även fem äldre
spelare, som spelat 9 ggr för Sverige, erhållit
tecknet. Till aug. 1940 ha 87 märken utdelats
till följande fotbollsspelare:

S. Lindberg, Hälsingborgs IF (50 matcher) ;
S. Rydell, Örgryte IS (43); S. Friberg, Örgryte
IS (41); S. Jonasson, IF Elfsborg (38); R.
Kock, A.I.K. (37); K. Kroon, Hälsingborgs IF
(34); P. Kaufeldt, A.I.K. (33); R. Wicksell,
Djurgårdens IF (33) ; K. Gustafsson, IFK
Köping, Köpings IS och Djurgårdens IF (32) ;
E. Persson, A. I. K. (32); A. Alfredsson,
Hälsingborgs IF och A.I.K. (31); R. Wenzel,
GAIS (30) ; Ernst Andersson, IFK Göteborg (29) ;
A. Dahl, Hälsingborgs IF (29) ; V. Lund, IFK
Göteborg (29); S. Andersson, A.I.K. (27); R.
Bergström, A.I.K. (26); T. Malm, A.I.K. (26);
T. Keller, IK Sleipner (25) ; N. Rosén,
Hälsingborgs IF (25); I. Klingström, örgryte IS (24);
A. Rydberg, IFK Göteborg (24) ; N. Axelsson,
Hälsingborgs IF (23) : S. Bergquist, Hammarby
IF (22) ; D. Krook, Örgryte IS (21) ; I.
Svensson, A.I.K. (21) ; K. E. Grahn, IF Elfsborg (20) ;
H. Helgesson, Örgryte IS (20); E. Hjelm, IFK

250

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free