- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
309-310

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freudenau - Frey, Konrad - Fria idrottens dag, av redaktör Ivar Arnö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRIA IDROTTENS DAG

På Freudenaubanan avgöres sedan 1867
Österrikes Derby.

Slätlöpningsbanan är omkring 2 800 m lång
med en upploppssida på 700 m. Dessutom
finnes en i det närmaste rak, 1300 m lång
bana. Hinderbanan har 14 hinder.

Frey, Konrad, tysk gymnast,
gymnastiklärare i Kreuznach, är en av
Tysklands bästa gymnaster och
erövrade vid OS i Berlin 1936 3 guld-, 1
silver- och 2 bronsmedaljer.

Frey vann sålunda i allroundtävlingen
bronsmedalj individuellt och guldmedalj i
lag. Vidare vann han guldmedaljerna på barr
och häst med sadelbågar, silvermedalj på
räck och bronsmedalj i fristående. Frey var
tysk mästare i frigymnastik 1932 och 35.

Fria hopp ->Simhopp.

FRIA IDROTTENS DAG.

Av redaktör Ivar Arnö.

Fria idrottens dag är en
propagandatävling i fri idrott, som sedan 1934
årligen i juni anordnas av Svenska
Idrottsförbundet och
Stockholms-Tidningen med tävlingar på praktiskt taget
landets alla idrottsplatser. Programmet
upptar varje år fyra grenar, växlande
från år till år, ett hopp, ett kast och två
löpningar.

Tävlingen består sedan 1938, då en särskild
militärklass tillkom, av sex olika tävlingar:
A, tävling mellan distrikten; B, rikstävling
för civila föreningar; C, individuell rikstäv-

ling; D, distriktstävling för civila föreningar;
E, individuell distriktstävling; F, tävling
mellan militära föreningar, efter storlek
indelade i fem grupper.

Distriktstävlingen samlar största intresset.

Alltifrån starten har distriktstävlingen
omfattats med det största intresset, och
Idrottsförbundet har lagt ned mycket
arbete på den svåra uppgiften att få
denna tävling så rättvis som möjligt.

Beräkningsgrunderna ha växlat. 1939
avgjordes tävlingen på följande sätt: de
uppnådda resultaten poängvärderades efter en
särskild tabell (lägst 1 poäng för vissa
mini-miresultat, högst 12), och summan av alla
resultaten dividerades med distriktets s. k.
jämförelsetal, fastställt främst med hänsyn
till distriktets befolkningssiffra. De största
distrikten hade alltså de högsta jämförelsetalen
(Skåne högst med 54), de minsta de lägsta
(Gotland lägst med 6). Prislistan uppgjordes
därefter gren för gren, och det distrikt, som
nådde högsta siffran, fick 23 poäng (= antalet
distrikt), det därnäst bästa 22 o. s. v.
Distriktens poäng i alla fyra grenarna
sammanräknades, och det distrikt, som på så sätt nådde
högsta poängen, vann hela tävlingen.

Även i de tre föreningstävlingarna räknades
poäng efter samma tabell. I de individuella
tävlingarna avgjorde resultaten direkt.

Tävlingen hölls de första åren på en
dag, numera (1938—40) på fyra. En
särskild medalj präglas varje år. Den
utdelas endast vid idrottsdagens tävlingar
och har därför blivit högt skattad. Den
har hittills präglats över följande: 1934

Medaljerna vid Fria idrottens dag, präglade över Viktor Balck (1), Wilhelm Friberg och
Leopold Englund (2), Erie Lemming (3), S. A. Andree (4), Konung Gustaf V (5), A. E.
Nordenskiöld (6), G. C. von Döbeln (7).

310

309

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free