Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frick, Eric - Fridell, Knut - Fridlysning - Fries, Karl A. - Friesen, K. Friedrich - Frietsch, Bruno - Fri fattning →Spjutkastning - Frigerio, Ugo - Frigevär →Frigevärsskytte, sp. 317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIDELL
10), varunder han tog initiativet till och
ledde »A. I. K:s internationella», den tidens
största tävlingar i Sverige. Han var även
ordf. i Stockholms Idrottsförbunds kommitté
för fri idrott 1905—07 samt medlem av
Svenska Idrottsförbundets styrelse 1906—08.
Sedan Frick varit officer i Persien 1911—16
och i Tyskland 16—19, återvände han till
Sverige, var ordf. i Västergötlands
Idrottsförbund 1920—27 samt utförde där ett
utomordentligt organisatoriskt arbete. Han var
1922—27 styrelseled. i Svenska
Idrottsförbundet och 1923—31 i Riksidrottsförbundets
överstyrelse. Frick var 1928—39 led. av
Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté och
uppgjorde själv förslag till en mängd
idrottsanläggningar av skilda slag i landet.
I yngre år var Frick, som representerade
dels IFK Malmö, dels A. I. K., Stockholm, en
av Sveriges bästa sprinters. Frick utgav 1908
en handbok i militär och fri idrott. S. L.
Fridell, Knut, brottare (f. 1908 8/„),
medlem av Uddevalla Idrottssällskap,
började brottas som
18-åring och
specialiserade sig efter
några år på den
fria stilen, i vilken
han i
Europamästaren S. Söderqvist
hade en ypperlig
instruktör. Fridell
vann SM i
fribrottning lätt tungvikt
1933, 34 och 39 samt
EM 1934. Vid OS i
Berlin 1936 blev
han guldmedaljör i
samma klass. —
Fridell, som även
utmärkt sig i
grekisk-romersk brottning, är jämte
Richt-hoff Sveriges hittills tekniskt bäste
fribrottare och en av de få svenskar, som
behärskat bengreppens teknik. P- B.
Fridlysning innebär i allmänhet
skydd mot skadegörelse och åverkan
på jordegendomar, allmännyttiga
inrättningar, naturminnesmärken eller åt
vissa djur. Den senare formen av
fridlysning innefattar förbud mot jakt och
äggfångst, och överträdelse straffas
enligt allmän lag eller särskilda i
kungörelser meddelade bestämmelser. Se
artiklarna Jakt, Björnjakt o. s. v. B. B.
Fries, Karl A., idrottsläkare (1881—
1934), var läkare vid OS 1912 och för
svenska truppen vid OS 1920 och 24
samt tjänstgjorde som läkare vid många
tävlingar. Han behandlade flitigt
idrottsmedicinska problem i pressen.
Friesen, K. Friedrich, tysk
gymnast (1785—1814), var en av Jahns
närmaste medarbetare.
Friesen blev 1810 lärare vid Plamannsche
Erziehungsanstalt i Berlin, där även Jahn
verkade, och hörde 1811—12 till dennes
närmaste medarbetare vid turnövningarna på
Hasenheide. Jahn skildrar i »Deutsche
Turn-kunst» (1816) Friesen som förebilden för en
turnare.
Bruno Frietsch.
Frietsch [fritj], Bruno, finländsk
skytt (f. 1896 8/12), bankdirektör i
Björneborg, tillhör sedan 1931 den finska
eliten i frigevärsskytte.
Frietsch vann NM i liggande 1931 (389 p.),
36 (392 p.) och 1939 såväl helmatchen (1123 p.)
som i liggande samt huvudtävlingen i
liggande 25 skott mellan de nordiska
huvudstäderna 1931. Han vann vidare
presidenttävlingen i stående 1934 (357 p.) samt finska
mästerskapet i helmatch (1102 p.) och i
liggande (392 p.) 1934. M. J.
Fri fattning -^-Spj utkastning.
Frigerio [frige’riå], U g o, italiensk
gångare (f. 1901 16/„), var 1920-talets
mest framgångsrike och mest stilrene
gångsportsman. Han vann vid OS 1920
guldmedalj (den första i fri idrott för
Italien) på 3 och 10 km samt 1924 på 10
km och blev 1932 trea på 50 km.
Frigerio vann italienska mästerskapet på
3 000 m 1921 och 22, på 10 000 m 1919, 20, 22—
24 och 31. Han satte 1920 världsrekord på
10 000 m med 46m 10s. N. N.
Frigevär -^-Frigevärsskytte, sp. 317.
315
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
