Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frigevärsskytte, av redaktör K. A. Larsson - Utrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FR1GEV ÄRSSKYTTE
övre bilden: Matchgevär av estnisk tillverkning. Lägg märke till det bekväma greppet, högt
upp och nära intill avtryckaren. — Nedre bilden: Danskt matchgevär med avtryckaren framför
det grövre fingerstödet, som är ställbart. Även diopter och »bakkappa» äro ställbara i
längdriktningen. Tumhålet är alltför långt tillbaka.
placerades i armhålan. Avtrycket
nedbringades till några få gram genom
»snälltryck».
Två huvudtyper av det moderna
matchgeväret.
Nu i bruk varande gevär kunna indelas i
två huvudtyper. 1) Med cylinderlås och
genomgående trästock ungefär som på ett
armégevär. Dessa äro i allmänhet av den
raka, moderna typen, och hit höra de
estniska, nästan alla finska, de nya danska
och de äldre danska, på sin tid de
amerikanska, det svenska försöksgeväret samt ett
otal hantverksmässigt och individuellt
gjorda gevär, i vilka utgångspunkten varit ett
armégevärslås. Olägenheten med de flesta
sådana gevär är, att dioptern måste
placeras framför handtaget till mekanismen,
vilket gör, att dess avstånd till ögat, särskilt
i stående, blir för stort. På de estniska och
de nya danska gevären kan dock
mekanismen manövreras under dioptern. — 2) Den
andra huvudgruppen är gevär med
blocklås och Martinilås (gångjärnslås). Detta är
den klassiska mellaneuropeiska typen, som
har stocken uppdelad i förstock och kolv.
Mekanismen fungerar så, att slutstycket
dras eller vrides nedåt, varigenom pipans
bakända blottas och en patron kan införas.
Slagstiftet påverkas av en bladfjäder,
vilken arbetar snabbare än cylinderlåsens
spiralfjäder. Å andra sidan är det svårt att
till billigt pris bygga ett lås av denna typ
lika stabilt som ett cylinderlås, varjämte
utdragaren är svår att anordna på bästa sätt.
öppna siktmedel användas ej numera.
Som siktmedel användas uteslutande
diopter och ringkorn eller stolpkorn.
Kikarsikte får ej användas. Denna
bestämmelse har ej dikterats av principiella utan
av ekonomiska skäl. Öppna siktmedel voro
sista gången i bruk vid VM 1927. Under
gynnsamma omständigheter äro de ej
mycket underlägsna dioptersikte. Bästa kända
helmatch med öppna siktmedel sköts 1924
av schweizaren K. Zimmermann, som
noterade i liggande 369, i knästående 367 och
i stående 358 poäng.
Ammunitionen.
Då skyttarna självfallet ej kunnat
tillverka kulor, ha deras ansträngningar att
skaffa sig bättre ammunition därför
inriktats på laddningen och på sorteringen av
kulorna. Numera har den maskinladdade
ammunitionen helt trängt ut den handladdade.
Övrig utrustning.
Klädseln bör vara stadigare än vid
vanlig skjutning, då vapnets tyngd och
skjutningens längd frestar på mycket mera.
Numera har man dock med bestämmelser
in-skridit mot de överdrivna uppstoppningar,
som praktiserats. Viktigt i knästående och
även stående är att använda grova skor.
En kikare, som gör det möjligt att
noggrant se kulhålen på 300 m, står också på
varje frigevärsskytts önskelista men ställer
sig oftast för dyr. Förstoringen bör vara
minst 40, helst omkring 100 gånger, och
objektivets ingångsöppning 80—100 mm för att
ge tillräcklig ljusstyrka, men dessa mått
variera oerhört, beroende på belysningen.
Är det sol, förhindras vanligen
kikarspa-ningen nästan fullständigt genom
värmevågorna från marken.
En frigevärsskytt och än mera ett
skyttelag måste även medföra en mängd
reservdelar samt verktyg för pipbyte och
reparationer. Att delta i ett VM utan att någon
i truppen är kunnig i reparationer o. d. är
nästan meningslöst.
323
329 323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
