Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frigymnastik, av överste Bertil G:son Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRISKGYMNASTIK
formerande inverkan på organismen,
särskilt för yngre gymnaster.
Samtidigt ligger frigymnastikens värde just
i att den mer än någon annan form
finska systemet bygger därmed på
såväl den svenska som den tyska
gymnastiken. Rörelseförrådet och
redskapen äro till största delen hämtade från
Bild 4. övningar på häst med sadelbågar: En rörelseserie, som
fordrar högt uppdriven armstyrka i handstödjande ställningar samt smidig
och påpasslig behärskning av kroppens hävstänger.
av gymnastik ger utlopp åt ungdomens
tävlingsdrift, medan den rena
Linggym-nastikens metodiska uppläggning i
längden ofta verkar avtrubbande på
intresset hos mera försigkomna gymnaster.
Frigymnastiken har därför sin givna
plats i en kombination — eller om man
så vill — som en komplettering av Lings
gymnastik. Man kan därav förvänta å
ena sidan en utjämning av
frigymnastikens ensidiga utveckling av vissa
kroppsdelar, å andra sidan en värdefull
stimulans av intresset till fortsatt
träning hos elitgymnasterna.
I fråga om den principiella
uppfattningen om frigymnastik kan man
urskilja två olika riktningar. Den ena
lägger huvudvikten på de olika
rörelsernas svårighetsgrad och fäster vad
utförandet beträffar främst
uppmärksamheten vid kraftutvecklingen, vilket
senare ofta gör framträdandet spänt
och ryckigt, även om behärskningen av
rörelserna i och för sig är oklanderlig.
Den andra riktningen, för vilken
finnarna äro de mest typiska
representanterna, se i övningarnas estetiska
helhetsverkan det viktigaste utan att
därför undvika de svåra rörelserna. Det
Tyskland, men i strävan efter ett
plastiskt, formskönt utförande gör sig den
svenska gymnastiken som den
utformats av P. H. Ling gällande.
Tävlingsstatistik.
Frigymnastik är som nämnts den enda
form av gymnastik, som numera förekommer
på det olympiska tävlingsprogrammet och
har förekommit vid alla spel sedan 1896.
Aten 1896.
Programmet omfattade dels en lagtävling
på räck och barr, dels individuella tävlingar
på de olika redskapen.
Segrare voro: Lagtävling: Tyskland; Barr:
A. Flatow, Tyskland; Räck: P. Weingärtner,
Tyskland; Ringar: M. Mitropoulos, Grekland;
Häst med sadelbågar: E. Zutter, Schweiz;
Hopp över häst: K. Schumann, Tyskland;
Repklättring: Andriakopulos, Grekland.
Paris 1900.
Endast en individuell allroundtävling,
omfattande 16 olika övningar, förekom. — 134
deltagare, huvudsakligen från Frankrike,
Schweiz och Tyskland.
Individuell tävling: 1) S. Saudras,
Frankrike; 2) Bas, Frankrike; 3) Demanet,
Frankrike.
S:t Louis 1904.
Programmet upptog dels en lagtävling i
redskapsgymnastik och fri idrott, dels två
individuella tävlingar, den ena omfattande
övningar på barr, räck och häst med sadel-
337
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
