Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott - Den fria idrottens historia, av redaktör Sven Lindhagen och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI I DROTT
Bild 5. Utländska deltagare vid tävlingar på Idrottsparken i
Stockholm 1909. Fr. v. finländarna U. Railo, E. Jakobson,
Hj. Saxelin, V. Järvinen (fader till Matti, Kalle och Akilles
J.) samt österrikaren F. Kwieton.
ter, 19s. — Höjd: N. Ericsson, ÖIS, 158 cm. —
Längd: H. Andersson, Lyckans Soldater, 603
cm. — Stav: E. öhrling, GAIS, 256 cm. —
Grenhopp: T. Andersson, GAIS, 229 cm. —
Kula: C. E. Helgesson, ÖIS, 18,28 m. — Spjut:
H. Andersson, Lyckans Soldater, 61,90 m. —
Diskus: C. E. Helgesson, ÖIS, 29,70 m. —
Slägga: C. E. Helgesson, ÖIS, 27,30 m (jfr
spalt 361).
I svenska mästerskapen fingo från
1901 även danska och norska idrottsmän
deltaga, av vilka en del blevo mästare.
1904 beslöts, att utländska
idrottsmän visserligen gärna fingo starta i SM
men att de ej kunde bli mästare.
Redan 1905 ändrades dock beslutet
därhän, att endast svenska medborgare
fingo deltaga i SM, en regel, som sedan
dess varit gällande.
Nordiskt samarbete.
De första nordiska
mästerskapstävlingarna arrangerades i Göteborg 1903.
Sveriges och Norges bästa startade
samt dessutom finnen Verner
Järvinen, far till de berömda
idrottsbröderna. Nästa NM arrangerades 1904 i
Stockholm.
Svensk fri idrott — ett mönster för många
länder.
Sedan en enhetlig organisation
kommit till stånd, växte sig svensk fri idrott
raskt stark. Redan vid OS 1906 i Aten,
då det stora genombrottet kom, blev
Sverige överlägset bästa europeiska na-
371
tion i fri idrott, slaget
blott av U.S. A. Vår
organisation erkändes som
förebildlig och har
kopierats av många länder. OS
i Stockholm 1912 blev som
nämnts »den första
moderna olympiaden», och
den har sedan i fråga om
det fria
idrottsprogrammet stått som förebild för
alla senare arrangerade.
Danmark var på 1890-talet
Nordens ledande friidrottsnation.
Den första tävlingen i
fri idrott i Danmark
anordnades 1888 av
Köben-havns Roklub. Redan
tidigare hade emellertid några lopp för
professionella förekommit på
Kunst-nerplanen i Tivoli.
Efter en tävling 1892 på 5 danska
mil (omkring 37 km) på
Roskilde-vägen grundade en del av deltagarna
Köbenhavns Fodsport Förening,
numera Köbenhavns Idræts Förening.
Denna anordnade 1893 sina första
internationella tävlingar på cykelbanan
vid Bernstorffsgade och instiftade 1896
det t. o. m. 1938 existerande
Fortunlö-bet, en tävling i terränglöpning. Danska
mästerskap ha anordnats sedan 1901.
Den danska fria idrotten fick 1907
i Dansk Athletik Förbund en central
organisation, till vilken dock först 1910
samtliga föreningar anslöto sig.
Danmarks första moderna, uteslutande för
fri idrott avsedda anläggning, Stadion
vid Österbrogade, tillkom 1912.
Omkring 1900 var Danmark Nordens
starkaste nation i fri idrott. A. V.
Hansen, P. Harboe-Christensen och Chr.
Christensen vunno Dicksonpokalen,
och 1900 blev E. Schultz trea på 400 m
vid OS i Paris, den enda olympiska
medalj i löpning Danmark vunnit.
Sedan dess har Danmark dock icke
kunnat hålla sin ställning.
De enda grenar, där Danmark
frambragt män av hög klass, ha varit
häck-och långdistanslöpning samt stavhopp.
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
