Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott - Den fria idrottens historia, av redaktör Sven Lindhagen och redaktör Rune Carlsson - Den fria idrottens program, av Sven Lindhagen och Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRI I DROTT
Bild 6. Från en tävling i Berlin-Friedenau 1904. Starten till
1 500 m, som vanns av Kristian Hellström (helt i svart) på
4m 17,2s före ungraren O. Bodor, fyra på 800 m vid OS 1908.
I Finland anordnades 1882 cn
»Achillestävling».
I Finland tog den
kände gymnasten Viktor
Heikel initiativet till den
första tävlingen i fri idrott
genom att i ett upprop
under signaturen V. H.
inbjuda till en
»Achilles-tävling» (efter den
grekiske sagohjälten Achilles),
bestående av löpning 1 / 3
verst (omkring 356 m),
föregången av
armstyrke-och konditionsprov.
Tävlingen ägde rum 27 sept.
1882 i Brunnsparken och hade
samlat omkring 2 000 åskådare. Man löpte
sträckan parvis, och tiden togs med ett av en
finsk urmakare särskilt konstruerat ur, som
även registrerade femtedels sekunder.
»Achil-lestävlingen» vanns av gymnastiklärare
Hofman på 50s, närmast följd av studerande
Kor-konen med 50,6s.
Förtjänsten av den fria idrottens
införande tillkommer i första hand
gymnastikföreningarna, av vilka även de i
landsorten började upptaga dragkamp,
löpning, diskus- och spjutkastning,
kul-stötning samt hopp. Redan vid
Helsingfors Gymnastikklubbs gymnastikfest
1886 förekommo även idrottstävlingar.
Särskilt livaktiga voro
Ylioppilas-Voi-mistelijat (studentgymnasterna), som
grundades 1892 och som från 1896
anordnade idrottstävlingar mellan de
olika studentnationerna.
I början av 1900-talet spred sig den
fria idrotten alltmer, och vid OS i Aten
1906 deltogo finska idrottsmän för
första gången.
Sedan dess har Finlands fria idrott
vuxit sig synnerligen stark, och från och
med 1912 tillhör Finland världens
ledande friidrottsländer samt har vid OS
1912—36 (sistnämnda år dock endast,
om man ej medräknar damidrotten)
intagit platsen närmast efter U. S. A. I
förhållande till sin folkmängd har
Finland frambragt ett enastående antal
st järnidrottsmän, särskilt i
långdistans-löpning och spjutkastning. (Se vidare
Finland sp. 1072 ff.).
374 350
Idrotten i Norge.
Fri idrott, huvudsakligen i form av
löpning, började utövas i Norge på
1880-talet. År 1887 stiftades Kristiania
Idrættsforening, som första tiden
huvudsakligen bedrev löpning på landsväg
och på Tivolibanan. Under de närmaste
åren grundades flera andra klubbar, och
1896 bildades Norges Idrættsforbund.
Följande år anordnades de första
norska mästerskapen.
Sedan dess har Norges fria idrott
varit på frammarsch och frambragt flera
män av bästa internationella klass,
särskilt i hopp och mångkamp.
DEN FRIA IDROTTENS
PROGRAM.
Till fri idrott räknas överallt i
världen löpning, gång, hopp och kast samt
mångkamp. I England räknas därjämte
dragkamp, tidigare även cykelsport,
till fri idrott. I fråga om dragkamp var
detta förr fallet även i Sverige. I
slutet av 1800- och början av 1900-talet
ingick i en del länder även viktlyftning
i fri idrott.
Det har vidare förekommit, att andra
idrottsgrenar, som sedermera blivit helt
fristående, under längre eller kortare tid
sammankopplats med fri idrott. Detta var
exempelvis i Sverige till 1909 fallet med brottning.
Gångsporten, som i Sverige har eget
specialförbund, har tidvis varit upptagen på
Svenska Idrottsförbundets program. I vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
