Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friidrottsförbund, av civilingenjör Bo Ekelund, kapten Bo Lindman, rektor Einar Lilie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIIDROTTSFÖRBUND
tävlingarna i fri idrott vid OS samt
EM (sedan 1934) och godkänner
världs-och Europarekord.
Ursprungligen behandlade I. A. A. F.
uteslutande frågor rörande manlig
idrott, men enligt beslut vid
kongressen i Haag 1926 upptogs vid OS 1928 i
Amsterdam även kvinnoidrott, till att
börja med försöksvis.
I. A. A. F:s kongresser, till vilka varje land
har rätt att sända högst 5 representanter,
äga rum vartannat år. Som verkställande
organ fungerar ett av kongressen valt råd,
vars ordf. och sekr. (enligt stadgarna från
samma land) väljas på 4 år och övriga 5
ledamöter på 2. Förutom regel- och
rekordkommittén, kommittén för kvinnoidrott och
kommittén för EM finnes en kommitté för
modern femkamp vid OS. Förbundets
verksamhet finansieras genom en årsavgift,
varierande från 60 till 200 kr.
Till I. A. A. F. voro 1940 48 länder anslutna.
Förbundet har utgivit års- och handböcker
samt separattryck av regler m. m.
Svenska Idrottsförbundet.
Av kapten Bo Lindman.
Svenska Idrottsförbundet stiftades 30
okt. 1895 i Göteborg av ombud från 16
föreningar i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Hälsingborg och Alingsås.
Redan 1891 hade de tre
Göteborgsklubbarna L. S., Örgryte IS och Majornas
Gymnastikförenings Idrottsklubb bildat en
kommitté för att skapa gemensamma regler för
fri idrott. Denna kommittés verksamhet
pågick under några år, och på ett sammanträde
30 jan. 1895 uttalade sig de anslutna
föreningarna enhälligt för bildande av ett
svenskt idrottsförbund.
Förbundet hade under sina första år en
konkurrent i Svenska Gymnastikförbundet,
som 1895 antagit namnet Svenska
Gymnastik-och Idrottsförbundet. Ett samarbete kom till
stånd 1902, då gemensamma
mästerskapstävlingar arrangerades i Jönköping. Följande år
bildades Svenska Gymnastik- och
Idrottsföreningarnas Riksförbund, som godkände
Svenska Idrottsförbundet som sitt specialförbund
för fri idrott.
Svenska Idrottsförbundet har sedan
1902 i allmänhet varit Sveriges största
specialförbund, och 31/i0 1939 hade det
2 328 anslutna klubbar med
sammanlagt omkring 235 000 medlemmar.
Styrelsen, som väljes vid årsmötet i nov.,
består av ordf. och 12 ledamöter, valda på
ett år. Vid årsmötet ha Riksidrottsförbundets
distrikt vartdera 1—5 röster och de 8 bästa
föreningarna i tävlingen om
mästerskapsstan-daret vardera 1. Är 1936 bildades i Skåne
förbundets enda distriktsförbund. Förbundet,
som sedan 1896 anordnat SM i fri idrott och
till 1909 även i brottning, har till sin hjälp
vid arbetet i distrikten utom
Riksidrottsförbundets distriktsstyrelser även särskilda
distriktsombudsmän och instruktörer.
Sedan E. Hjertberg 1910 kallats till
Sverige från U. S. A. som tränare, har
förbundet städse haft tillgång till en eller flera
yrkesinstruktörer. Under 1930-talet ha ett
stort antal amatörinstruktörer utbildats som
hjälp åt de fast anställda. I slutet av
1930-talet ha flera distrikt delvis med understöd
från Svenska Idrottsförbundet skaffat sig
egna yrkesinstruktörer.
Ordf. i förbundet ha varit: vakant (v. ordf.
J. Duff) 1895—96, S. Lindhé 1897—1900, S.
Stenberg 1901, J. S. Edström 1902—04, L.
Englund 1904—14, G. G:son Uggla 1915—16, S.
Låftman 1917—19, L. Englund 1920—24, B.
Ekelund 1925—34, B. Lindman från 1935.
Internationella Kvinnliga Idrottsförbundet.
Av rektor Einar Lilie.
Internationella Kvinnliga
Idrottsförbundet, Federation Sportive Féminine
Internationale (F. S. F. I.), var 1921—36
den ledande internationella
sammanslutningen för kvinnlig fri idrott.
Förbundet bildades okt. 1921 i Paris av
representanter för England, Frankrike, Italien,
Spanien, Tjeckoslovakien och U. S. A. M:me
Alice Milliat, Frankrike, valdes till ordf. och
fungerade på denna post, så länge förbundet
existerade.
Förbundet hade till 1934 arrangerat 4
»damolympiader» (Internationella ^-Kvinnliga
idrottsspel), den första i Paris 1922, den
andra i Göteborg 1926.
År 1926 kom en överenskommelse till stånd
mellan F. S. F. I. och Internationella
Idrottsförbundet, enligt vilken det senares tekniska
bestämmelser skulle gälla vid alla kvinnliga
tävlingar.
Vid en kongress i Berlin 1936 upplöstes
emellertid F: S. F. I., och den kvinnliga
idrotten övertogs helt av Internationella
Idrottsförbundet. Som kompensation för de
internationella kvinnliga idrottsspelen, som ej
längre skulle anordnas, beslöts en utvidgning
av programmet för kvinnlig fri idrott vid OS.
Vid upplösningen tillhörde 24 nationer
F. S. F. I.
Sveriges Kvinnliga Idrottsförbund.
Sveriges Kvinnliga Idrottsförbund var
1925—27 den ledande organisationen för
kvinnlig fri idrott i Sverige.
415
Tryckt 17/0 40
416
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
