Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Funktionär, av major Nils Hellsten och redaktör Sven Lindhagen - Funäsdalen - Furlong - Fux - Fügner, Jindřich - Fünffingerspitze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FUNÄSDALEN
kampen, mattdomare,
ringdomare, vilka delvis även jämte
särskilda poängdomare genom
bedömning utse segrarna. I de rena
bedömningsidrotterna, konståkning på
skridsko och cykel, gymnastik,
prisrid-ning, simhopp och backhoppning på
skidor, avgöra poängdomarna helt
resultatet (i backhoppning på skidor
spelar dock även hopplängden en roll,
varför även hoppmätare finnas).
Till funktionärsstaben höra även
tävlingsläkare, presskommissarier, härolder m. m.
I regel är det inom amatöridrotten
föreskrivet, att funktionärerna skola
vara amatörer. Vissa undantag
förekomma dock. Så tillåtas i Sverige inom
fri idrott vid mindre tävlingar
undantagsvis instruktörer att tjänstgöra. I
Europa är funktionärsarbete i regel
oavlönat. I Sverige erhålla dock läkare
och stundom även härold ersättning. I
U. S. A. avlönas däremot funktionärer
vid större tävlingar. Då vid OS endast
de få tjänstgöra, som aldrig uppburit
ersättning, måste vid OS i Los Angeles
1932 större delen av
funktionärsposterna besättas med européer.
I professionell idrott äro
funktionärerna i regel avlönade.
I en del idrotter tillåtas endast av
vederbörande förbund godkända
funktionärer. Stundom anordnas
utbildningskurser för funktionärer.
-*-
Funäsdalen, fjällby 600 m ö. h., är
huvudorten i västligaste Härjedalen
och en livligt besökt turistort. Orten,
som har 900 invånare (1940), är vackert
belägen på sluttningen mot
Funäsdals-sjön vid foten av det 981 m höga, branta
Funäsdalsberget.
Kommunikationer: Postdiligens från
Hede järnvägsstation vid järnvägslinjen Hede
—Sveg (68 km), från Röjans järnvägsstation
vid järnvägslinjen Östersund—Sveg (122 km)
och från Ånge (226 km) samt vidare till
Fjällnäs (23 km) och till Bruksvallarna (14 km).
Restiden från Stockholm 15—18 V2 tim.
Utflykter: Funäsdalsberget (981
m ö. h.), 2 km åt n.; ->H a m r a f j ä 11 e t
(1139 m ö. h.), 20 km åt v., känt för sin på
sydsluttningen synnerligen rika vegetation;
->-F jällnäs turiststation, 23 km
landsväg åt v.; Bruksvallarna, fjällby
med turiststation, 14 km landsväg åt n.;
Storvallens lappboplats, 21 km
landsväg åt n. ö., varifrån Sveriges högst
belägna, 1938 invigda landsväg leder över
Flatruet till Ljungdalen; Mässlingens
b y, 31 km landsväg åt n. ö. och 7 km vidare
n. ö. till de förhistoriska hällmålningarna vid
Ruändan; Ljusnedals gamla
brukssamhälle, 6 km landsväg åt ö. N. F-ng.
Furlong [falång], 201,168 m (220
yards), engelskt längdmått, som allmänt
användes inom kapplöpningssporten.
Furlong betyder eg. plogfåra, i överförd
betydelse längden av en plogfåra, som
bildar sidan av en kvadrat med en yta av 10
acres, d. v. s. 220 yards (Vs eng. mil).
Fux (av ty. Fuchs, räv; eng. chestnut,
fr. alezan), en häst, som till färgen är
röd. En fux har aldrig svart man eller
svans eller svarta ben. Man och svans
ha samma färg som kroppen eller äro
ibland ljusare.
Fuxfärgen förekommer i flera nyanser,
vilket givit anledning till olika beteckning,
t. ex. s v e 11 f u x, tämligen mörk med
gråaktig man och svans, g u 1 d f u x,
metallglän-sande guldgul med man och svans i samma
färg, kopparfux eller r ö d f u x o. s. v.
F-k M-n.
Fügner, Jindrich, tjeckisk
gymnastikledare (1822—65), grundade tills,
m. sin svärson M. Tyrs ->Sokolrörelsen
och spelade senare en viktig roll vid
utformningen av dess politiska program.
Prags Sokolföreningar utgåvo 1922 en
minnesbok över Fügner, »Pamåtnik Jindrich
Fügnera».
Fünffingerspitze [-Jpitsa]
(Femfingertoppen), 2 996 m ö. h., är en av de mest
kända topparna i ->-Dolomiterna och
mycket karakteristisk för denna
berggrupp. Högsta toppen har nåtts på
flera vägar, alla svåra. De olika
vägarna från söder finnas angivna på
bilden. Av dessa är väg 1 minst svår samt
väg 3 och 4 delvis ytterst svåra. Sedan
omkring 30 fruktlösa försök gjorts av
skickliga förare och bergklättrare att
bestiga högsta toppen, nåddes denna
1890 av J. Santner och R. H. Schmitt
uppför den efter den sistnämnde
uppkallade Schmittkaminen (väg 2 på
bilden, sp. 470, mycket svår). Pan-
467
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
