Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyr, av kommendörkapten Gustaf Adolf Wester - Fyra - Fyrboll - Fyrhandsspel - SK Fyrishof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRA
M, morsefyr, har en inom perioden
oregelbunden karaktär, t. ex. 1 långt och 2 korta
sken.
F m B, fyr med fast sken och blänk
(gruppblänkar).
Där ej annan färg anges, är fyrsken vitt
utom vid växelfyr, vars sken, då ej annat
uppges, är vitt och rött.
Ofta äro fyrskenen uppdelade i sektorer,
lysvinklar, varvid som regel gäller, att vitt
sken leder klart i farleden och att man vid
gång mot fyren har grön sektor om styrbord
och röd om babord, vilka båda senare lysa
över grund eller land. Sektorernas gränser
utmärkas i sjökortet genom prickade linjer
(i äldre sjökort heldragna) med skenets färg
angiven med fullständig text eller
förkortningarna V. R. G. för resp. vitt, rött och grönt.
Två fyrar sammansättas ofta till en
ens-linje för angivande av seglingsränna.
Från större fyrar och fyrskepp utsändas vid
tjocka och disig luft ljudsignaler med olika
slags materiel, ss. signalklockor, mistlurar,
sirener, signalkanoner och
knallsignalappa-rater. Luftmistsignaleringens karaktär anges
i sjökortet vid fyrplatsen medelst text, t. ex.
1 ljud var 20. sek.
Radiofyrar.
Radiofyrar äro cirkulära, riktade
eller roterande.
En cirkulär radiofyr sänder signaler
av samma karaktär åt alla håll med
samma styrka. Radiofyren inpejlas
medelst en radiopejlmottagare på
fartyget. Cirkulära radiofyrar finnas
såväl på fyrskepp som vid fyrplatser i
land.
En riktad radiofyr av i Sverige
förekommande typ är anordnad för att
utmärka en kurslinje i en viss bäring.
Signalerna bestå vanligen av
bokstäverna A (–) och N (—•)> vilka
sändas i skilda sektorer. På kurslinjen
täcka sektorerna varandra, och
bokstäverna A och N smälta därvid
samman, så att endast en konstant ton
höres. Vid sidan av kurslinjen
framträder den ena eller den andra av
bokstäverna i tonen starkare, ju längre på
sidan om kurslinjen man befinner sig.
Riktade radiofyrar kunna endast
uppföras på land. Signalerna kunna
avlyssnas med en rundradiomottagare.
Roterande radiofyrar förekomma
utomlands. De äro dock sällsynta.
Radiofyrar betecknas i en del sjökort
med en röd cirkel, omslutande
fyrtecknet, varjämte på en del sjökort
inom denna cirkel en, två eller tre
stjärnor ånge liten, medelstor eller
stor räckvidd. På de flesta korten
anges cirkulär radiofyr endast med
förkortningen RC.
Flygfyrar.
Flygfyrar betecknas i sjökort * , i
landkort * . De äro alltid blixtfyrar,
som visa vitt gruppblixtsken i
flyg-ledsriktningarna inom sektorer med
15° omfattning och 1-blixtsken i övriga
riktningar.
I övrigt hänvisas till »Svensk fyrlista»,
som utges av Kungl. Lotsstyrelsen varje
jämnt år med supplement varje udda år.
Fyra (eng. fours, fr. quatre, ty.
Vie-rer) är en kapproddbåt för fyra
roddare med eller utan styrman. Fyran
är numera i regel utriggad. G-r A.
Fyrboll (eng. jourbali, fourball
match), golf t., är en spelform, vid
vilken två spelare med var sin boll spela
mot två, vilka också spela med var sin
boll. Om matchen gäller bästa bollen,
kallas matchen fyrboll bästboll.
Jfr Golf, sp. 740. G. T-l.
Fyrhandsspel, term i tennis m. fi.
spel, -^-Dubbelspel.
SK Fyrishof, specialklubb för
cykelsport i Uppsala, bildades hösten 1927
som en utbrytning ur IF Thor. Under
ledning av stiftaren, Arthur Gozzi,
dominerade Fyrishof en följd av år
fullkomligt inom svensk cykelsport. En så
stark och talrik samling st järnryttare,
som klubben ägde 1928—32, har aldrig
tidigare funnits i någon svensk
cykelförening. Av de 11 SM-loppen 1928—32
vann Fyrishof sålunda icke mindre än
10 genom Sven Thor (4), Folke Nilsson
(2), Gösta Carlsson, Nils Velin,
Bernhard Britz och Gösta Björklund.
Klubbens representanter hemförde dessutom
under denna period segrar i nordiska
469 471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
