Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktkonstens historia - Den italienska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄKTNING
Sammanslutningar av fäktlärare bildas.
Snart uppträdde lärare i fäktning,
vilkas sociala anseende till en början var
minimalt, då de inte bara lärde ut sina
knep utan också sålde sin förmåga till
Bild 3. Vapensköld, som 1541 av Karl V
förlänades till »Marxbröderna», ett tyskt
fäktargille, stiftat redan på 1400-talet. Vid
intagandet i gillet fick medlemmen svära
att hela sin livstid tillhöra detta.
rena skumraskaffärer. De lokaler, där
de undervisade, blevo tillhåll för mera
tvetydiga individer. Emellertid insågo
de maktägande snart betydelsen av
fäktundervisning, lärarnas sociala
ställning höjdes, de sammanslötos i gillen
eller brödraskap, i spetsen för vilka
stodo landets eller stadens förnämsta
män. Ett av de mera betydande av
dessa gillen var det tyska Brüderschaft
von S:t Marcus von Löwenberg i
Frankfurt, vars medlemmar kallades
»Marxbrüder» och som redan 1487 fingo
sina privilegier av kejsar Fredrik III.
De fingo 1601 en konkurrent i de s. k.
Federfechter, ursprungligen från
Mecklenburg, senare med säte i Prag. Ehuru
man ej kan säga, att dessa båda gillen
grundat någon ny skola, ha de likväl
511 Tryckt
en tid utövat ett mycket stort
inflytande, först och främst på fäktkonsten
i Tyskland men även på andra håll,
bl. a. i Frankrike under första hälften
av 1500-talet, där deras medlemmar
verkat som lärare och ledare för
fäkt-salar. Liknande sammanslutningar
funnos i andra länder, de äldsta från
1300-talet i Spanien och Italien.
Frankrike fick sin ->-Académie d’armes först
1567.
Den moderna fäktkonstens vagga har stått i
Italien.
I början hade varje liten fäktsal och
varje lärare sin skola, sina »botta
secreta» (hemliga stötar), som ängsligt
skyddades. Det är först genom de ovan
beskrivna sammanslutningarna, som de
olika lärarnas kunskaper så att säga
centraliserades och man kan tala om
uppkomsten av olika skolor. Det dröjde
århundraden, innan dessa
utkristalliserats, och först i slutet av 1400-talet
finner man två skolor, den italienska
och den spanska, fullt skilda från
varandra i fråga om teorier och praktiskt
utförande. Den italienska skolan var
den äldsta och till mitten av 1600-talet
den ledande i Europa.
Svärdet hade nu efterträtts av värjan, ett
vapen, som kunde användas till både stöt och
hugg, med ett fäste, mer utvecklat än det
enkla korsfästet. Den från 1500-talet
dominerande formen var r a p p i r e n, med lång,
tveeggad klinga, så småningom gjord mest
att stöta med och försedd med ett allt rikare
utvecklat fäste (korgfäste).
Den italienska skolan.
Det första stora namnet i den
italienska skolan är en fäktmästare i
universitetsstaden Bologna, Achille
M a r o z z o, som 1536 utgav ett berömt
verk: »Opera Nova». Han söker däri
sammanföra alla tricks och hemliga
stötar till ett system och få fram vissa
principer för rörelserna. Hans bok
visar oss emellertid hur otroligt krånglig
den tidens fäktning var. Hugget
utgjorde den förnämsta anfallsrörelsen
och förekom i många variationer. Av
18/- 40 512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
