Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktkonstens historia - Fäktningen i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F AKTNING
Genom ett kungligt brev 1663
inrättades en fäktmästarplats vid Uppsala
universitet och omkr. 1670 en även vid
Lunds universitet, varvid man sökte
Bild 22. Fäktning i Norden under
medeltiden; överst en tvekamp med svärd och
sköld, nederst en kamp med s. k. 1
Va-handssvärd. — Ur Olaus Magnus’ historia
(1555).
undvika att få någon »mästare av det
långa svärdet», d. v. s. rappiren, som
redan då tydligen ansågs föråldrad.
Den första fäktboken i Sverige är
»Palæstra Suecana eller Den Adelige
Fächtare-Konsten», utgiven 1693 av
Diedrik Porath. Den däri
beskrivna fäktningen är tydligen hämtad
från franska och tyska förebilder.
Fäktaren P. H. Ling.
1804 tillträdde P. H. Ling
befattningen som fäktmästare vid universitetet i
Lund. Utan tvivel har fäktningen
spelat den avgörande rollen vid Lings
övergång till det kroppskulturella området.
Med undantag av ett
bajonettfäktningsreglemente har Ling aldrig författat något
arbete om fäktning. Man känner dock rätt
väl hur Ling fäktade, dels genom
anteckningar av hans elever, dels genom en av N.
Strömborg 1857 utgiven »Fäktlära», som helt
bygger på Lings fäktning.
Man talar med orätt om »Lings
system» i fäktning. Ling är nämligen
ingen nydanare i denna idrott. Han hade
den franska skolan, ren och oförfalskad,
sådan den var i slutet på 1700-talet.
Men Ling ville, såsom han ofta yttrade,
»att en riktig fäktning skulle vila på en
riktig gymnastik». Sin bärande
princip vid all fysisk fostran: kroppens
harmoniska utveckling, tillämpade han även
i fäktning och föreskrev, att båda
händerna skulle övas lika — en sak, som
för växande ungdom är betydelsefull,
om man vill undvika deformiteter på
skelettet. Att Ling troligen har
påverkats av de gamla nordmännens fäktning
är redan omtalat (sp. 536).
Man vill gärna med det s. k. lingska
systemet förknippa något stelt,
form-bundet, en fäktning på led, där allt gick
på kommando och där kamplynne och
stridsmoment saknades. Intet kan vara
felaktigare. Det var hans efterföljare,
som gjorde fäktningen med avdelning
till en samling fäkthandgrepp eller, om
man så vill, tråkiga gymnastiska
rörelser, utförda på kommando i långa
turer, där samtidighet och precision voro
allt — till oerhörd skada för fäktningens
popularitet. Först omkring 1920
uppfanns av en lärare vid Gymnastiska
Centralinstitutet en metod för fäktning
med många på en gång, där rörelsen
insattes i sitt stridssammanhang och
således stöten och kampen blevo
huvudsaken.
Gymnastiska Centralinstitutet, en härd för
svensk fäktning.
Gymnastiska Centralinstitutet har
även efter Ling varit en viktig tillgång
för svensk fäktning.
Bland märkesmän där må nämnas F.
Wahl-felt, utomordentlig fäktare,
vapenkonstruktör, G. Nyblaeus, som skrev »Allmän
gymnastisk fäktlära» (1876), överlärare i fäktning
1864—87, florettfäktåren S. T. von Vegesack,
G. R. Silfverswärd, framstående sabelfäktare,
V. G. Balck, S. Drakenberg, C. Hjorth, god
florettfäktare, m. fi.
1933 utgavs av Försvarsdepartementet
»Fäkt-reglemente för armén», det första och hittills
enda fullständiga reglementet i Sverige för
540 564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
