Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktningens teknik - Begreppsförklaringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄKTNING
FÄKTNINGENS TEKNIK.
Begreppsförklaringar.
Två fäktare, som vilja korsa sina
klingor, kunna göra detta antingen i
form av en match på t. ex. 5
stötar, d. v. s. en liten tävling, där den
som först mottagit 5 stötar är besegrad,
eller såsom a s s a u t, som mer har
karaktären av övning eller motion.
Fäktaren intar först
gardställ-n i n g, i vilken han skall vara lika
beredd till anfall som till försvar (se
bild 28 och 29). En bekväm och riktig
gardställning är förutsättningen för ett
gott utförande av fäktrörelserna. Han
kan låta hand och vapen i förening
intaga åtta olika lägen: pri m-, s
e-k u n d-, t e r s-, kvart-, kvint-,
sixt-, septi m- och oktavläge.
Gardställning i något av dessa lägen
kallas primgard, sekundgard
o. s. v.
Från gardställning kan fäktaren göra
sträckning av den
vapenförande armen, vilket tillgår så, att armen
först sträckes och sedan fortsattes
sträckningen av axeln, utan att höfterna rubbas
(se bild 24). Han kan också göra ett utfall,
då han först sträcker armen, sedan med
främre foten uttager ett stort steg med
hälen tätt utefter golvet och fotbladet något
uppvinklat och sätter ned foten med hälen
före. Samtidigt slår han bakre armen rakt
bakåt (se bild 38). Vid återgången böjes
först bakre knäet, varefter främre foten
flyttas tillbaka och nedsättes med hälen fore.
I stället för utfall kan man särskilt i värj-
Bild 24. Sträckning av den vapenförande
armen.
fäktningen göra steg framåt (fr. f leche):
främre armen sträckes så långt det går,
överlivet fälles framåt, kroppstyngden överföres
på främre foten, varefter vänstra foten tar ett
steg framåt och högra foten ytterligare ett,
Yttre höga
linjen
Yttre läga
linjen
Bild 25. Anfallstavlans olika linjer.
så att man får vanligt avstånd mellan
fötterna. Steg framåt skall utföras med
fullständig balans och längden lämpas efter
avståndet till motståndaren.
Mindre förflyttningar, marscher, kunna
utföras framåt och bakåt i vardera riktningen
med början av främre eller bakre foten.
Stå fäktarna så nära, att de kunna nå
varandra endast med en sträckning av
armen, kallas detta förkortat
fäktavstånd, måste de göra ett
utfall, kallas det vanligt
fäktavstånd, och måste de låta utfallet
föregås av en marsch förlängt
fäktavstånd.
För att stötarna, resp. huggen, skola
räknas såsom giltiga, måste de träffa
inom den giltiga
anfallstavlan. Det gäller därför att söka finna
någon blotta på denna, d. v. s. någon
del, som icke stänges av motståndarens
vapen. I förhållande till den
vapenförande handen talar man om olika 1 i
n-j e r: höga och låga, yttre och inre linjen
(se bild 25).
Man skiljer mellan närstrid
(com-bat rapproché), som är tillåten, och
corps à corps, då kampen skall
avbrytas (se sp. 568).
Fäktaren har känning med mot-
Inre l&ga
’linjen
Inre höga
linjen
543
Tryckt 18/; 40
544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>