Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktningens teknik - Florettfäktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F AKTNING
Bild 34 (t. v.). Kvintgard. Naglarna nedåt
och något åt vänster. — Bild 35 (t. h.).
Sixt-gard. Naglarna uppåt.
Floretten (se bild 26) består av två
huvuddelar: klingan och fästet. Klingan är
av stål och fyrkantig, böjlig utan att vara
vispig. Dess totala längd från parerplåten är
mindre än 90 cm. Spetsen är utsmidd till en
knopp (platta), som vid fäktning alltid
skall vara omlindad med becktråd. Klingans
fortsättning i fästet, tången, skall passera
genom parerplåtens mitt.
Fästet består av k a v e 1 n, som man håller
i, parerplåten, mindre än 120 mm i
diameter, som bidrar till att skydda handen, och
knappen, som dels hopfogar vapnets olika
delar, dels avbalanserar vapnet.
Vapnets totala längd skall understiga 110
cm, dess vikt vara mindre än 500 g.
Hur man fattar vapnet framgår av
bild 27.
Olika gard och försvarsrörelser.
I den franska skolan är kvartgard den
vanliga gardställningen, i den italienska
den ställning, som uppkommer, när man
Bild 38. Utfall. Handens slutläge i höjd med munnen.
Observera, att hela bakre fotsulan skall vara i marken.
Bild 36 (t. v.). Septimgard. Naglarna uppåt.
(I den italienska skolan kallas denna gard
mezzocerchio; handen hålles nästan i
axel-höjd.) — Bild 37 (t. h.). Oktavgard.
Naglarna uppåt.
från ställning med sträckt arm böjer i
armbågen utan att föra handen åt
någondera sidan (se bild 28 och 29). Prim-,
kvart-, kvint- och septimgard hänföra
sig till inre linjen, sekund-, ters-,
sixt-och oktavgard till yttre linjen.
Prim-gard är svår att intaga och användes i
båda skolorna mycket sällan, liksom
också kvintgard.
I den italienska skolan talar man
egentligen endast om fyra gard: kvart,
ters (med handen i sixt eller ters),
sekund (med handen i oktav eller sekund)
och mezzocerchio (= septim, men med
högre hand).
De parader, som i den franska
skolan särskilt användas, äro kvart, sixt,
mindre ofta septim och
oktav samt deras
kon-ter; i den italienska äro
alla dessa fyra parader
lika vanliga.
Paraderna utföras med
minsta möjliga
rörelsebana och göras med svaga
delen av klingan; vid lång
pajad glider
motståndarens klinga upp mot
starka delen (den som är
närmast fästet),
varigenom behövlig styrka
erhålles.
552 564
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
