- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
571-572

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Träning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÄKTNING

omkring 10 år, innan man nått toppen
av sin prestationsförmåga.

Florettfäktningen är grundläggande.

Man bör börja med att lära sig fäkta
med florett, oavsett vilket vapen man
sedan vill ägna sig åt. Floretten är
skol-vapnet, med vilket fäktrörelserna skola
inläras och »fäktsinnet» utvecklas; god
färdighet på detta vapen bör förvärvas,
innan man övergår till något annat
vapen. När man sedan börjar tävla, är det
klokast att specialisera sig. Väljer man
värja, bör man icke tävla på något annat
vapen, däremot kunna florett och sabel
lättare förenas, då dessa följa ungefär
samma lagar för striden.

Konditionsträningen.

Under mellansäsongerna böra i
konditionsträningen ingå idrottsgrenar, som
befordra balans, smidighet och
uthållighet, såsom löpning och gång i skog och
mark, skidlöpning och skridskoåkning
men framför allt gymnastik.
Gymnastiken bör fortsätta även sedan
specialträningen börjat och kan då lämpligen
göras mera fäktbetonad (se kap.
Träningsgymnastik, sp. 573).

En idrottsgren, som fäktaren har stor
nytta av både att ha utövat och att
utöva, är skytte. Som få andra grenar
tvingar den till nervbehärskning och
nervkontroll och har i det hänseendet
mycket gemensamt med fäktningen.

Spccialträningen.

Specialträningen skall redan från
första stund inriktas på dels teknikens
inlärande, dels
uppmärksamhetsträningen. Den senare går ut på att
uppöva både den enkla uppmärksamheten,
d. v. s. densamma, som kommer till
uttryck i 100-meterslöparens start, och
den sammansatta, d. v. s. den, som är
föregången av ett visst val. Man får
ej på förhand annonsera ett anfall, t. ex.
genom en ökad knäböjning, en lindrig
framåtfällning, en kraftigare fattning
om kaveln, ja, icke ens genom den
minsta skärpning av ansiktsuttrycket
eller blicken. Man måste kunna visa

motståndaren ett »pokeransikte», i
vilket han ej kan läsa något.

Träningen av den »sammansatta
uppmärksamheten» är uppövandet av
förmågan att snabbt kunna uppfatta ett
läge, bedöma detta, besluta med hänsyn
härtill och utföra beslutet. Man
börjar så försiktigt, t. ex. med att eleven,
när känningen är förlorad, skall göra
rak stöt, men när han får en tryckning,
skall han göra dégagement o. s. v. I
denna träning ställes lärarens skicklighet
på stora prov.

Rörelserna böra snarast insättas i sitt
stridssammanhang, enär annars
träningen lätt blir själlös — ett fel, som
läraren noga måste undvika.

Tävlingsfäktarens träning.

Matchträningen bör försiggå i form av
korta, med största omsorg utförda
matcher mot så många olika motståndare
som möjligt, varvid man ej får
försumma att även fäkta mot
vänsterfäk-tare. Långa matcher mot samma
motståndare kunna vara direkt skadliga, då
de lätt framkalla ensidighet. Träffar
motståndaren med samma stöt två gånger
i följd, måste orsaken undersökas och
felet bortarbetas! Sök alltid analysera
spelet! Fäkta ej endast med nerver och
muskler utan framför allt med hjärnan!

På florett får man ej försumma de
låga paraderna, vilket ofta sker. Det
gäller att skaffa sig en så omväxlande
repertoar som möjligt. På sabel måste
vidare »kroppsparader», d. v. s.
undan-vikningar med kroppen, särskilt tränas.

På båda vapnen skall stor vikt läggas
på sammansättningen rättningsmarsch—
utfall, då rättningsmarschen ofta med
stor fördel kan förstärka finten.

I värj fäktning bör träningen redan från
början koncentreras på två saker: att
vid rak stöt spetsen går absolut rakt
fram och ej under eller genom armens
sträckning viker av uppåt, nedåt eller
åt sidorna, att vid en stöt, gjord i
förening med sträckning, marsch eller
utfall, avståndet är så noga beräknat, att
man når fram till det avsedda målet

565

572

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free