Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fäktning, av major Nils E. Hellsten - Fäktningens värde som kroppsövning - Tävlingsstatistik - Olympiska Spelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄKTNING
man i det dagliga livet icke får tillräckligt
tillfälle att använda.
För växande ungdom kan risk föreligga
för ryggradskrökningar, om fäktningen
bedrives endast med ena handen. För att
undvika detta bör denna kategori alltid utöva
fäktning med båda händerna.
En fäktmatch består av ett avvaktande i
gardställning, omväxlande med snabba
rörelser av till form och rytm skiftande utförande.
Dessa rörelser kunna kräva en maximal
ansträngning, som likväl alltid är ögonblicklig
och aldrig utsträckt över längre tid. Under
de 8—10 min. en match varar, kan därför
utföras ett mycket betydande muskelarbete,
som ställer stora krav på hjärta och
andningsapparat (-^-Kroppsövningar). Detta
arbete kan emellertid av fäktaren i stor
utsträckning regleras genom val av lämpliga
rörelser, varigenom också ansträngningen
regleras, så att den passar även för personer
i hög ålder.
Skador under fäktning.
Olyckor med dödlig utgång inträffa
ytterst sällan (i Sverige 1 gång på de
senaste 40 åren och i hela världen
omkr. 4 under samma tid), och även
ofarligare olyckshändelser förekomma
mycket sparsamt. De skador, som
kunna uppstå, orsakas ej av själva
fäkt-rörelserna utan genom klingbrott eller
bristfällig utrustning. Är fäktdräkten
tillverkad i enlighet med reglementets
föreskrifter, betyder ett klingbrott i
regel ingenting. En god klinga springer
nämligen så, att brottet lämnar en tvär
yta, som ej tränger igenom
fäktdräk-tens starka tyg.
Fäktningens användbarhet.
Fäktningen är lätt att anordna, den
kan försiggå både ute och inne och är
därför oberoende av årstid och
väderlek, den kräver inga särskilda
anordningar, stora utrymmen eller dyrbara
redskap — fäktdräkt och mask räcka
ett 10-tal år.
Genom sin allsidighet och frihet från
brutalitet och råhet lämpar fäktningen
sig utmärkt som motionsidrott för
såväl män som kvinnor, för de senare
likväl endast med florett. För ungdom,
15—18 år, är florettfäktning en utmärkt
idrott under förutsättning, att båda
händerna övas.
Efter 10 minutèrs fäktning är
kroppen genomarbetad och i stark
svettning, tankarna ha tvungits så helt
koncentrera sig på det föreliggande
arbetet, att man glömt allt utom ett — att
fäkta. En sak att beakta särskilt för
hjärnans arbetare!
Många exempel finnas på fäktare,
som fortsatt med sin idrott efter fyllda
80 år. I Sverige försummade aldrig den
kände fäktaren Sten Drakenberg till
fyllda 76 år sin dagliga assaut.
Som tävlingsidrott kan den
utövas upp till 50 år.
TÄVLINGS STATISTIK.
Olympiska Spelen.
Fäktning på florett, värja och sabel har
förekommit vid samtliga Olympiska Spel
utom 1908 i London, då inga tävlingar på
florett voro medtagna.
Märkligt nog funnos vid OS 1896, 1900 och
1906 tävlingar för professionella. Vid OS
1900 förekom även en individuell tävling på
värja, öppen för både amatörer och
professionella.
Spelen 1896 och 1900 upptogo endast
individuella tävlingar; 1904 förekommo även
lagtävlingar på florett och sabel, 1906, 08 och 12
på värja och sabel. Sedan 1920 ha alltid
funnits såväl individuella som lagtävlingar
på alla tre vapnen.
Vid OS 1924 utökades programmet med
individuella tävlingar på florett för damer.
Någon av Internationella Fäktförbundet
577 19—K
19—NFS. III
fastställd officiell poängberäkning finnes ej.
Den, som i det följande ligger till grund
för bestämmandet av ordningsföljden mellan
länderna, är uppgjord efter skalan 6, 5, 4,
3, 2, 1 för de sex bästa.
I nedanstående tabeller ha följande
förkortningar använts: Arg. = Argentina; Be.
= Belgien; Bö. = Böhmen; Da. = Danmark;
Eg. = Egypten; Eng. = England; Fr. =
Frankrike; Gr. = Grekland; Ho. = Holland;
It. = Italien; Mex. = Mexiko; No. = Norge;
Po. = Polen; Port. = Portugal; Ru. =
Rumänien; Schw. = Schweiz; Sv. = Sverige;
Tj. = Tjeckoslovakien; Ty. = Tyskland;
Ung. = Ungern; öst. = Österrike.
OS 1896 i Aten.
Florett: 1. E. Gravelotte (Fr.), 2. Labotte
(Fr.), 3. Dangla (Fr.).
Värja: 1. E. Gravelotte (Fr.), 2. Gallot
(Fr.), 3. Pierrakkos (Gr.).
S. I" 578
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
