- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
765-766

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gordon, Edward - Gordon Bennett j:r, James - Gordon Bennettävlingarna, av redaktör Rune Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gordon [gådn], Edward, amerikansk
hoppare, vann som studerande vid
Iowa-universitetet vid OS 1932 i längdhopp
med 764 cm samt amerikanska
mästerskapet 1929 och 32 (770 cm). Han var
1930 och 31 amerikansk studentmästare
(N. C. A. A.). Gordon var även god
höjdhoppare. S. L.

Gordon Bennett [gådn be’nit] j : r,
James, amerikansk sportfrämjare (1841
—1918), tidningsman, ägare av New York
Herald, har främst gjort sig känd genom
stiftandet av -^-Gordon
Bennettävling-arna för bilar, ballonger och
flygmaskiner. Utom motorsport gällde hans
intresse främst segelsport och hästsport.

Gordon Bennett deltog sålunda med sin yacht
»Henrietta» i den första Atlantkappseglingen
1866 samt med sin nya yacht »Dauntless» i den
andra seglingen 1870 (->-Atlantkappsegling, sp.
331). Han skänkte vidare 1907 en pokal för
Bermudaseglingen.

Jämte några vänner blev Gordon Bennett
1878 ägare till kapplöpningsbanan Monmouth
Park i badorten Long Branch (New Jersey),
som under 1880-talet var U. S. A:s förnämsta
bana. Dessförinnan hade han 1875 infört
häst-polo i U.S. A.

Gordon Bennett finansierade vidare Stanleys
expedition för att finna Livingstone samt en
polarexpedition 1879.

Gordon Bennetts och hans faders liv ha
skildrats av D. C. Seitz i »The James Gordon
Bennetts» (1928). R. C-n.

GORDON
BENNETTÄV-LINGARNA.

Av redaktör Rune Carlsson.

Tävlingarna om de av den amerikanska
tidningsmagnaten James Gordon Bennett
j:r uppsatta vandringsprisen hörde till de
stora evenemangen under automobil- och
flygsportens genombrottsår och äro inom
ballongseglingen den enda betydande
internationella tävlingen. Om Gordon
Ben-nettpriset, James Gordon Bennett Cup,
för bilar tävlades 1899—1905, tävlingar
för flygmaskiner anordnades 1909—20, och
ballongtävlingar förekomma sedan 1906.

Gordon Bennettpriset för bilar.

År 1899 skänkte James Gordon Bennett
till Automobile Club de France ett
vandringspris att uppställas i en hastighets-

GORDON BENNETTÄVLINGARN A

Gordon Bennettpriset för automobiler,
tillverkat av André Aucoc i Paris. Priset var av
silver och vägde 17 kg.

tävling för bilar, till vilken varje land
hade rätt att anmäla 3 vagnar.

Bestämmelserna i övrigt voro, att vagnarna
helt skulle vara tillverkade i det land de
representerade, väga minst 400 och högst 1000
kg samt ha plats för två personer. Distansen
skulle vara minst 550 och högst 650 km och
tävlingen anordnas av det lands
automobil-klubb, som vunnit föregående år.

De första tre tävlingarna räknade
endast få deltagare och voro av mindre
intresse. Åren 1899—1902 utgjorde Gordon
Bennettävlingen endast en del av Paris
—Bordeaux- och Paris—Wien-loppen.
Först med 1903 års tävling, den första,
som kördes på sluten landsvägsbana, och
den första biltävling, vid vilken de olika
nationernas vagnar voro målade i
särskilda färger, blev Gordon
Bennettävlingen en succé. Efter 1905 års tävling
återlämnade Automobile Club de France
trofén till James Gordon Bennett.

Resultaten av de sex tävlingarna voro
(antalet startande vagnar anges inom parentes):

1900 Paris—Lyon 556 km (5): F. Charron,
Panhard-Levassor, Frankrike, 61,837 km/tim.;

1901 Paris—Bordeaux 555 km (3): L. Giradot,
Panhard-Levassor, Frankrike, 59,509 km/tim.’;

1902 Paris—Innsbruck 590 km (4): S. F. Edge,
Napier, England, 55,143 km/tim.; 1903 på
rundbana i närheten av Dublin 592 km (12): C.
Jenatzy, Mercedes, Tyskland, 89,148 km/tim.;
1904 på rundbana i Taunus 564 km (19): L.
Théry, Richard-Brasier, Frankrike, 96,649
km/tim.; 1905 på rundbana i Auvergne 549 km
(18): L. Théry, Richard-Brasier, Frankrike,
78,428 km/tim.

765

766

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free