Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland runt-seglingen - Gotlands Idrottsförbund - Gotlands Skytteförbund - Gotlandssnipa - Gotländsk femkamp - Gotländsk idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLANDS IDROTTSFÖRBUND
lande var 46, därav 22 tyska, 14 svenska, 3
polska, 3 finska, 2 från Danzig och 1 från
vartdera Estland och Norge.
Som huvudregel användes denna gång Royal
Ocean Racing Club-regeln, varjämte en stor
del av båtarna även seglade efter den nya
östersjöregeln (Baltic Rule), som under vintern
utarbetats av K. S. S. S. i samråd med S. X. K.
och nu för första gången prövades. Banans
första sträcka gav lätt bidevind, den andra
laber vind av växlande riktning. De båda långa
havssträckorna seglades i mestadels frisk
sydvästvind, sålunda slör och halv vind, av upp
till 12 sekundmeters styrka och i nära 3 m hög
sjö. De långfärdsbetonade havskryssarna fingo
tack vare den friska vinden och den grova sjön
goda placeringar och dominerade prislistan.
Bästa båt efter R. O. R. C. - r e g el n blev
»Leuchtkäfer II», Tyskland, följd av »Peter»,
Estland, »KSSS 1939», Sverige, alla nya för
året, och »Scharhörn II», »Hamburg» och
»Gudrun III», samtliga Tyskland. Bäst enligt
östersjöregeln blev »Andromeda»,
Tyskland, därefter »Elisabeth», Sverige, »Baldur»,
Tyskland, »Diana», Sverige, »Peter», Estland,
och »KSSS 1939», Sverige.
Gotlands Idrottsförbund bildades 3 aug.
1908 med 3 föreningar som medlemmar.
Förbundet hade ursprungligen utom
modern idrott även de traditionella
gotländska idrotterna på sitt program, men dessa
slopades 1924.
Ordf. ha varit: L. Runeborg 1908—23, C.
Gre-villius 1924, B. Lindwall 1925—27, V. Johansson
1928, I. Sellergren sedan 1929.
Förbundet omfattade 1940 91 föreningar med
3 663 medlemmar.
Förbundet utgav 1938 en jubileumsskrift,
»Gotlands Idrottsförbund 1908—1938».
Gotlands Skytteförbund bildades 4 sept.
1893 i Visby.
Förbundet, som 1914 stod på sin höjdpunkt
med 62 föreningar och 3 794 medl., omfattade
1940 58 föreningar med 3 170 medl.
Ordf. i förbundet ha varit: E. Poignant 1893—
95, G. Björlin 1896—1903, A. Wall 1904—09, K.
Rydin 1910—13, G. W. Roos 1914—27, E. A. Rodhe
1928—39 och O. Jeppsson sedan Vi 1940.
Ordf. i förbundsstyrelsen ha varit: F.
Cronstedt 1893—94, L. Sellergren 1895—1905, C. S.
Engström 1906—09, A. Wijkmarck 1910, C. J.
Wennersten 1911—12, C. Bolin 1913—15, A.
G. A. Leijonhufvud 1916—20, E. af Sandeberg
1921—24, G. R. Geijer 1925—28, S. A. Thuresson
1929—30, O. G. Thörnell 1931—32, G. M.
Törngren 1933—37 och A. W. Linde sedan 1938.
Förbundsmästare i skolskjutning
(sedan 1902): 1902 O. W. Smedberg, Ekeby; 1903
J. Norrby, Visborgs; 1904 C. A. Hellström,
Visby; 1905 J. Angelöf, Ekeby; 1906 H. Olsson,
Visby; 1907 E. Stenberg, Barlingbo; 1908 J.
Angelöf, Ekeby; 1909 O. W. Smedberg, Ekeby;
1910 H. Olsson, Visby; 1911 O. Vallin, Visborgs;
1912 P. V. Eilertz, Visborgs; 1913 H. Johansson,
Visby; 1914 H. östergren, Visborgs; 1915 E.
Stenberg, Barlingbo; 1916 J. Angelöf, Ekeby; 1917
O. W. Smedberg, Ekeby; 1918 E. Hammarström,
Fårö; 1919 H. Olsson, Visby; 1920 K. N. Norman,
Visborgs; 1921 E. Nilsson, Havdhem; 1922 E.
Möller, Visborgs; 1923 G. Lundin, Visborgs; 1924
J. Ahlström, Visborgs; 1925 J. Ahlström,
Visborgs; 1926 J. Angelöf, Ekeby; 1927 K. R.
Karlsson, Visborgs; 1928 G. Olsson, Fårö; 1929 G.
Pettersson, Hogräns; 1930 J. Ahlström, Visborgs;
1931 K. N. Norman, Visborgs; 1932 J. Ahlström,
Visborgs; 1933 J. Ahlström, Visborgs; 1934 G.
Tallqvist, Visborgs; 1935 B. Zachrisson,
Visborgs; 1936 E. Hammarström, Fårö; 1937 E.
Brogren, Fårö; 1938 B. Larsson, Fårö östra; 1939
E. Hammarström, Fårö; 1940 J. H. Emilsson,
Fårösund.
Förbundsmästare i fältskjutning (inst.
1939): 1939 G. Gustrén, Visborgs; 1940 R.
Angelöf, Ekeby. J. H-g.
Gotlandssnipa är en av de äldsta och
till sin typ renaste svenska
allmogebåtarna, spetsgattad, klinkbyggd och
vanligen tvåmastad. Med sitt välbalanserade
och ovanligt sjövärdiga skrov samt sin
lätthanterliga rigg — två sprisegel och
fock, i lätt väder ofta topp och klyvare
— är den en utmärkt sjöbåt.
Gotlandssnipan förekommer i två olika
typer, en med mera utlagda och fallande stävar
(ostkustsnipan) och en västlig typ, vars stävar
äro mer upprättstående. E. S-r.
Gotländsk femkamp är en sedan 1892
på Gotland förekommande mångkamp,
bestående av längdkastning med varpa,
stångstörtning, längdhopp,
hastighetslöpning 100 m och brottning (ryggkast). Jfr
art. Gotland och Gotländsk idrott.
Gotländsk idrott är den gemensamma
beteckningen för de idrotter, som sedan
urminnes tid bedrivas på Gotland. Hit
höra i främsta rummet -»-pär k, ->varpa,
-»-stångstörtning, haug- och langstrikel
(höjd- och längdhopp), hankdragning,
dragkamp i sittande mellan två personer
(-»-dragkamp) samt livtag (ryggkast). En
mångkamp, -»-gotländsk femkamp,
sammansatt av olika gotländska idrotter,
förekommer först sedan 1892.
Under århundraden idkades gotländsk
idrott bland allmogen, utan att utövarna
sammanslöto sig till särskilda föreningar.
775
776
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
