Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grand National Steeplechase, av ryttmästare Frank Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAND NATION AL STEEPLECHASE
Den första officiella tävlingen Grand
National Steeplechase (1839) reds på en
crosscountry-bana i Aintree. Banan var 4 eng. mil och
hindrens antal 29. Löpningen var ett sweepstake
med 20 punds insats, 100 pund added money,
Steeplers, som gjort sig ett stort namn
genom tidigare bedrifter, ha segrat men
också outsiders utan nämnvärda meriter.
Genom sina ovanligt stora hinder och den
Bild 1. Plan över Grand Nationalbanan.
vikt 12 stones, för gentlemannaryttare. Segrare
blev Jern Mason på »Lottery».
1843 utskrevs löpningen för första gången
som handicap och fick namnet Liverpool and
National Steeplechase. Fyra år senare
ändrades namnet till Grand National Handicap
Steeplechase, och först 1907 fick löpningen sitt
nuvarande namn, The Grand National
Steeplechase, i samband med att det tillskjutna
beloppet höjdes till 3 000 pund.
Hindren äro ovanligt svåra.
Ursprungligen bestodo Aintreebanans
hinder av naturliga häckar, och först på
1890-talet började man trimma dem.
Numera äro de helt och hållet konstgjorda.
I allmänhet anses hindren under
årtiondet före världskriget 1914—18 ha varit
svårare än nu. Höjden är visserligen
densamma, men under förkrigsåren voro
hindrens toppar ej som nu avrundade,
varigenom de ge efter lättare än förut.
De svåraste hindren utom de redan
nämnda 1,80 m höga Becher’s Brook och
Valentine^ Brook äro Canal Turn och
vattengraven framför läktarna vid målet.
Utom en modig ryttare på en god häst fordras
tur för att vinna.
Grand National har vunnits av hästar
av’ den mest skiftande beskaffenhet.
långa distansen har löpningen en speciell
karaktär, som gör den svår att jämföra
med andra löpningar, varför
hästarnas utsikter äro vanskliga att på förhand
bedöma. På grund av det stora antalet
deltagare (numera i regel 30—40), som
åstadkommer många oberäknade
passeringar, spelar också slumpen en stor roll.
Med rätta har sagts, att det för att vinna
Grand National behövs en modig ryttare
på en god häst och dessutom — tur.
Icke sällan har det hänt, att endast en
eller ett par hästar lyckats fullfölja
löpningen utan att falla.
Detta var bland annat fallet 1928, då 100: 1
outsidern »Tipperary Tim» med Dutton i
sadeln ensam passerade målet, följd av en
herrelös häst. Skulden till det stora manfallet bland
de 42 startande var framför allt »Easter Hero»,
som hamnade i graven framför Canal
Turn-hindret och därefter vilt springande fram och
tillbaka i graven satte 20 hästar ur aktion.
Endast få dubbelsegrare.
Endast 7 hästar på 100 år ha lyckats vinna
löpningen två gånger, nämligen »Peter Simple»
1849 och 1853, »Abd el Kader» 1850 och 1851,
»The Lamb» 1868 och 1871, »The Colonel» 1869
och 1870, »Manifesto» 1897 och 1899, »Poethlyn»
1918 och 1919 (1918 dock ej över Aintreebanans
hinder utan i Gatwick) och »Reynoldstown»
790 792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
