Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland, av professor Telemak Cavadias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKLAND
första tävlingarna i fri idrott. År 1891 bildades
Pagelluinios Gymnastikos Syllogos, som genom
lyckade tävlingar 1891 och 93 bidrog till att
popularisera idrotten. Flera andra föreningar
följde, bl. a. Panachaikos Gymnastikos
Syllogos i Patras på Peloponnesos (1891),
Kerky-raikos Gymnastikos Syllogos på Korfu (1892)
samt i Aten Ethnikos Gymnastikos Syllogos
(1893).
Under de tävlingar, som anordnades i början
av 1890-talet, utmärkte sig särskilt Ioannis
Chrysafis, vilken senare blev direktör för den
fysiska fostran och den grekiska idrottens
främste målsman.
Genom de första idrottsföreningarnas
arbete var jordmånen väl förberedd, och
när de på Pierre de Coubertins initiativ
skapade moderna Olympiska Spelen 1896
för första gången ägde rum i Atens
nybyggda stadion, erövrade den moderna
idrotten definitivt Grekland.
Fri idrott.
Fri idrott är den sport i Grekland, som
samlat och alltjämt samlar det största
intresset. De stora internationella
tävlingarna i Atens stadion vår och höst
samla ofta åskådarmängder på omkring
60 000 personer. Vid de båda Olympiska
Spel, som anordnades i Grekland (1896
och 1906), var landet givetvis kvantitativt
starkt representerat och nådde även flera
goda placeringar. Senare har Grekland
ej fullt kunnat följa med i utvecklingen
men har dock vid internationella
tävlingar, framför allt vid de sedan 1931
anordnade Balkanspelen, visat sig vara
Balkans starkaste nation i fri idrott.
Bland de grekiska idrottsmän, som lyckades
göra sig gällande under de tidigaste Olympiska
Spelen, märkas främst segraren i
maratonlöpning 1896, S. Louis, samt kastaren N.
Georgan-tas, som vann silvermedalj i diskuskastning
både i fri och antik stil vid OS 1906 och
guldmedaljen i stenstötning. Ären kring 1910 var
C. Tsiclitiras en av världens bästa i stående
hopp. Bland senare års idrottsmän må främst
nämnas sprintern R. Frangoudis, som
dominerat vid Balkanspelen, och häcklöparen C.
Mandikas, som var finalist på långa häcken vid OS
i Berlin 1936 och trea vid EM 1934 på samma
distans. Grekland har även haft några goda
kastare, av vilka diskuskastaren N. Syllas
tillhör världseliten sedan 1936.
Övrig idrott.
Näst fri idrott är fotboll den
populäraste sporten i Grekland. Spelstandarden
är dock lägre än i de övriga
Balkansta-terna, mot vilka Grekland haft svårt att
göra sig gällande vid turneringarna om
Balkanpokalen.
Grekland har endast en gång spelat mot
Sverige, vid OS i Antwerpen 1920, då Sverige
vann med 9—0. Sammanlagt har Grekland
t. o. m. 1937 spelat 29 landskamper, av vilka
4 vunnits, 3 slutat oavgjorda och 22 förlorats.
I tennis, som infördes omkring 1890,
lyckades greker nå placeringar vid OS
1896 och 1906, mest dock på grund av det
ringa intresset för dessa tävlingar i övriga
länder. Sedan 1927 har Grekland ehuru
utan framgång deltagit i Davis
Cup-tur-neringarna.
Främsta spelare ha varit A. J. Zerlendi,
som hade sin bästa tid omkring 1928, och L.
Stalios i mitten av 1930-talet.
Fäktning infördes tidigt i Grekland och
har sedan dess alltid omfattats med stort
intresse.
Vid OS 1896 och 1906 hade de grekiska fäktarna
stora framgångar, och bl. a. vann nuvarande
professorn vid Atens universitet, Jean
Georgiadis, sabelfäktningen vid båda dessa spel.
Även nu (1940) är standarden relativt hög,
och bl. a. nådde en grekisk fäktare finalen på
värja vid OS i Berlin 1936.
Av övriga idrotter, som nått större
popularitet, må främst nämnas rodd, som
infördes 1885, simning, segling, brottning,
boxning och tyngdlyftning.
I sistnämnda gren spelade Grekland vid de
första OS en framträdande roll och hade i D.
Tofalos en man av världsklass.
Sedan 1929 förekomma även
skidtävlingar i Grekland. Skidsporten har
gemensam organisation med den livaktiga
bergbestigningssporten och har sitt stora
årliga evenemang i de nationella
mästerskapen, som anordnas på berget Vermion.
Intresset för sportskytte är stort, och
grekiska skyttar ha mer än en gång gjort
uppmärksammade insatser vid OS.
Svensk gymnastik — en viktig faktor i fysisk
fostran i Grekland.
Som förut nämnts dominerade det
tyska inflytandet länge helt den grekiska
gymnastiken. År 1898 sände emellertid
regeringen två gymnastiklärare, I.
Chrysafis, då anställd vid den 1897 grundade
gymnastikskolan i Aten, och Filippos
Karvelas, till Gymnastiska Centralinsti-
807
805 807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
