Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grut, Torben - Grut, William - Grycksbo, av brukstjänsteman O. Lindén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRYCKSBO
Grut började 1935 på allvar träna modern
femkamp. Tack vare sin styrka i simning och
löpning kunde han koncentrera sin träning till
fäktning, ridning och pistolskjutning. Han vann
1937 prins Gustaf Adolfs hederspris och visade
följande år sin höga klass med en seger i
landskampen mot Tyskland efter en
enastående jämn och vacker serie. Han vann SM
1938 och 39.
Grut har flera gånger tvingats att avbryta
träningen på grund av skador men tack vare
sin energi alltid återvunnit sin form. N. H-n.
GRYCKSBO.
Av brukstjänsteman O. Lindén.
Grycksbo, ett brukssamhälle n. om
Falun med 2 085 inv. (1940), ligger i en
dalgång och är omgivet av berg med god
skidterräng och utmärkta
orienteringsmarker.
Den ledande idrottssammanslutningen
är den 1908 bildade Grycksbo IF, som
tillkom på initiativ av Albert Söderberg,
Oscar Pettersson, Ludvig Persson,
Martin Hedberg och dåvarande
skogsförvaltaren, senare disponenten vid Grycksbo
pappersbruk Hans Munktell. Föreningen
hade 251 medl. 1940.
Fri idrott bedrevs 1909—15 på
folkskoleplanen, medan fotboll spelades på
järnvägsstationens plan och senare på en
gräsvall vid Nåhem, 2 km utanför
samhället. År 1919 invigdes en idrottsplats
vid Bruksparken intill järnvägsstationen,
men den saknade löparbanor, hopp- och
kastbanor. År 1934 invigdes den
nuvarande, fullt tidsenliga idrottsplatsen.
Samhället fick 1917 en skidbacke,
moderniserad 1930 och återinvigd 1931.
Längdrekordet i backen är 42 m. Ett friluftsbad
anlades vid sjön Tansen 1936—37. Samtliga
dessa anläggningar ha uppförts med
ekonomiskt stöd av pappersbruket, vars
ledning alltid visat stort intresse för
idrottens utveckling i Grycksbo.
Grycksbo IF har haft sina största framgångar
i kombinerad tävlan på skidor, i vilken gren
föreningen 1932—36 samt 39 hemförde 6 SM i
lag. I fri idrott och fotboll hade föreningen
sin bästa period 1920—23. I bandy är föreningen
en av de ledande i Dalarna.
Bland mera kända idrottsmän inom Grycksbo
IF märkas den från Gävle inflyttade J.
Ternström, T. Zetterström och G. Frank i fri idrott,
G. Casparsson och F. Krug i fotboll samt S.
Stockholms Stadion och som banbrytande
konstruktör av tennishallar.
Stockholms Stadion är
helt Gruts verk. Han
gjorde de förberedande
undersökningarna,
ritade det antagna
förslaget och ledde som
arbetschef byggandet. År
1917 gjorde Grut ett
förslag till nybyggnad för
G. C. I., vilket
emellertid aldrig kom till
utförande. Han har vidare
ritat en
stadionanläggning i Bukarest.
Som konstruktör av tennishallar slog
Grut efter ett mångårigt arbete in på helt
nya vägar. Han förlade den bärande
konstruktionen ovanför innertaket, slopade
sidobelysningen genom fönster och nöjde
sig med takbelysning samt införde
rationell artificiell belysning. De flesta av de
tennishallar, som byggts under 1930-talet,
äro uppförda efter detta av Grut
lanserade system. Själv har han ritat hallar i
Stockholm, i Paris och i tyska städer.
Grut var åren före sekelskiftet en av våra
bästa tennisspelare och nådde 1899 SM-finalen
i singel inomhus. S. L.; K. Z.
Grut, William, modern femkampare
och simmare (f. 1914 17/s), son till Torben
G., löjtnant i Stockholm, tävlade
ursprungligen i simning men övergick till
militär idrott och
blev en av de bästa
moderna
femkampare Sverige haft.
Grut slog redan som
skolpojke igenom som
simmare med att vinna
100 m på lm4,6s vid
Skolungdomens
tävlingar 1930. Han nådde
raskt svensk toppklass,
vann SM på 200, 400 och
1500 m 1932, då han
även deltog i SK
Nep-tuns segrande lag på
4x100 m. Efter ett par
års frånvaro på grund av
militärutbildning nådde
han 1935 åter toppen,
vann SM på 400 (5m 6,5s) och 1 500 m (21m 21,5s),
lagkappsimning 4x100 m och i vattenpolo samt
NM på 400 och 1500 m jämte lagkappsimning
4x200 m. År 1933 satte han med 2m 16,os nytt
svenskt rekord på 200 m.
825
826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
