Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grängesberg, av butiksföreståndare Gösta Lindberg - Gränsbrännboll - Gräva - Grävlingjakt, av överste Bertil Burén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄNSBRÄNNBOLL
esbergs Gymnastikförening (st. 1930, 110 medl.),
Grängesbergs Motorklubb (st. 1931, 120 medl.)
och I. O. G. T:s Idrottsklubb (st. 1933, 54 medl.).
Plan över gränsbrännboll.
Gränsbrännboll är en bollek, som
spelas efter skiftande regler med en större
eller mindre boll. I spelet deltaga två lag
med ett varierande antal spelare. Dessa
få röra sig fritt inom sin egen planhalva,
med 1 (stundom 2 eller 3) man bakom
motståndarens mållinje (se bild). Leken
börjar med att ledaren vid mittlinjen
kastar bollen rakt upp. Spelet går
därefter ut på att från den plats, där bollen
fångats, »bränna», d. v. s. träffa någon av
motståndarna, som då måste gå över till
området bakom det brännande lagets
mållinje. Den vid spelets början där
placerade spelaren går ut på sitt lags
planhalva, så snart någon ur hans lag bränts.
Om bollen träffar huvud, hand eller
underarm, räknas detta vanligen ej som bränning,
liksom ej heller om bollen förut berört golvet.
Även de, som bränts och sålunda stå inom
motståndarnas målområde, få deltaga i spelet och
bränna, om bollen kommit inom målområdet.
Ett lags spelare få samspela inbördes, dels
inom egen planhalva, dels med de brända, som
befinna sig bakom motståndarnas mållinje. Det
är förbjudet att springa med bollen. Spelet
har vunnits av det lag, som bränt de flesta
eller samtliga motståndare. N. H-n.
Gräva, sjöt., säges ett fartyg göra, då
det dyker med förskeppet i sjön och tar
över sig vatten. W.
GRÄVLINGJAKT.
Av överste Bertil Burén.
I stort sett blir grävlingen föremål för
jakt enbart i jaktvårdens intresse, men
knappast något annat rovdjur har beträf-
fande sitt anseende som skadedjur varit
föremål för så många olika meningar.
Grävlingens huvudsakliga föda består av
daggmask, tordyvlar o. a. insekter, sniglar,
snäckor, grodor, ödlor, ormar, sorkar och möss.
Men dessutom tycker den mycket om
fågelägg, och som de allra flesta jaktbara fåglar
bygga sina bon på marken, falla de lätt offer
för denna grävlingens speciella smak. Som
grävlingen dessutom anses vara överbevisad
om att ha anammat en och annan ruvande
höna, har den hos alla jaktvårdare fått sitt
rykte som svår boplundrare befäst.
Grävlingens skinn har icke något större
värde som handelsvara men användes
dock till mattor, lock på väskor m. m.
Vinterskinnet kan vara både vackert och
hållbart.
Grävlingen.
Grävlingen (Meles meles) lever spridd över
hela Europa. I Sverige är den allmän i
Götaland och Svealand men blir i Norrland
sällsyntare, ju längre norrut man kommer. Dess
nordgräns har hittills ansetts gå i höjd med
Ångermanland och norra Jämtland.
Grävlingen, som tillhör mårddjurens familj,
blir stor som en mindre hund, omkring 90 cm
lång från nos till svansspets, med bred och
kraftig kroppsbyggnad samt särskilt starka,
klo-beväpnade framben, tydligt lämpade för
grävning. Den är i huvudsak grå med svarta ben
och svartaktig buk samt har vitt huvud med
svarta, breda band genom ögonen.
Grävlingens parningstid infaller vanligen i juli
eller början av aug., stundom senare. Ungarna
födas i allmänhet i mars. Deras antal växlar
mellan 2 och 6, i de flesta fall äro de 3—4.
Grävlingen ligger i vintersömn. Dock finnas
exempel på att vissa individer under milda
vintrar aldrig somna in utan nästan varje natt
titta ut och, så snart töväder inträffar, göra
kortare strövtåg. Under sina färder till och
från grytet följer grävlingen alltid på långa
sträckor samma vägar, vilka till sist se ut som
smala gångstigar.
Ett grävlingsgryt är oftast så beläget, att dess
inre delar ligga under någon jordfast större
sten eller roten av ett större träd. I annat fall
ligger grytet i regel i en sandmo eller grusås,
där det är nedgrävt till betydande djup.
Grävlingen för ett tyst och tillbakadraget
liv och tillbringar större delen av dygnet i
grytet, i första hand de ljusa timmarna. Skulle
den någon gång välja sin sovplats under bar
himmel, är det för att njuta av solskenet, och
detta sker alltid så nära grytöppningen, att den
vid minsta tecken till fara kan slinka ned.
Hur grävlingen jagas.
Grävlingen jagas mest i grytet. Med
tillhjälp av en grythund fastställer jäga-
835
836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
