Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grävlingjakt, av överste Bertil Burén - Grönfors, Thorsten - Grönhagen, Åke E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNHAGEN
ren om grävlingen finnes i grytet, gräver
eller driver sedan ut den och dödar den
i eller strax utanför grytet. -»-Grytjakt.
Ett annat jaktsätt är att släppa en
lämplig hund, oftast en för detta slags
jakt dresserad stövare, på spåret, sedan
man på kvällen konstaterat, att
grävlingen lämnat grytet. Hunden upphinner
den lätt samt tvingar den att ovan jord
stanna och försvara sig — »ställer
grävlingen» —, varefter jägaren med en
ficklampa bländar djuret och skjuter det med
kulgevär eller pistol. För att denna jakt
skall lyckas, fordras av hunden, att den,
sedan den väl är släppt på
grävlingsspåret, endast bryr sig om detta, att den är
tyst, tills den är i djurets omedelbara
närhet, samt att den är modig nog att med
kraft angripa sin motståndare och hindra
honom att fly.
Slutligen kan grävlingen jagas
genom ståndskytte vid grytet eller vid
någon av dess kända stigar. Detta kan
givetvis endast ske under ljusa
sommarnätter eller vid klart månsken, när
själva grytöppningen eller stigen ligger
belyst. Någon gång mellan 9 och 10 på
aftonen brukar grävlingen börja sina
nattliga strövtåg efter föda. Ibland ser
man den tidigare, ibland senare, vanligen
beroende på hur föregående natts jakt
lyckats.
Jägaren bör om möjligt placera sig
högt, på en stor sten eller ännu bättre i
ett träd. Viktigast är dock, att han sitter
i lämplig vind, så att djuret ej får
vittring, samt att han håller sig stilla.
Givetvis måste platsen intagas med största
försiktighet, så att intet ljud av steg eller
annat buller kan tränga ned i grytet.
Detta ståndskytte kan även utföras på
morgnarna, någon stund före
soluppgången, då grävlingen är på hemväg,
och är på sätt och vis intressantare än
kvällsskyttet.
En grävlingsfamilj på 500 hektar är rimligt ur
jaktvårdssynpunkt.
Finns grävlingen i rimligt antal i
jaktmarken, t. ex. en familj på omkring 500
Grävlingen lämnar grytet. — Foto Per Höst
hektar, är den skada den gör på det
matnyttiga viltet ej större, än att detta
intressanta djur mycket väl borde kunna
tålas vid sidan av övrigt vilt även av
mycket fordrande jaktvårdare.
_‡_
Grönfors, Thorsten, tennisspelare (f.
1888 s/8), advokat i Stockholm, var 1909
—19 en av Sveriges bästa spelare och
vann SM i singel inomhus 1913—15 samt
bildade med F. Möller ett av de bästa
dubbelpar landet ägt. Paret vann 1910, 11,
13 och 14 SM i dubbel inomhus. Grönfors
var allroundspelare med ett mycket
effektivt nätspel och stor förmåga att samla
sig i kritiska situationer.
Grönfors stod som nr 4 på svenska
handicap-listan 1909, som nr 3 1910—12, som nr 2 1913—15
och som nr 1 1918 och 19. Han vann 1913 det
Löwenadlerska priset för alltid, 1915 Konungens
vandringspris i singel vid SM inomhus för
alltid och 1911 Kungens Kanna från 0.30 V8. Han
nådde tills. m. C. Benckert finalen i dubbel vid
tyska inomhusmästerskapen 1911.
Grönfors var styrelseled. i Svenska
Lawn-tennisförbundet 1923—31, i SALK 1916—31 och
är sedan 1939 styrelseled. i Kungl.
Lawnten-nisklubben. K. z.
Grönhagen, Åke E., fäktare, modern
femkampare (f. 1885 24/i i Stockholm),
överstelöjtnant, blev medlem av IFK
Stockholm 1898 och har senare såsom
aktiv utövare och ledare verkat inom
idrotten.
Han började som fotbollsspelare och
var med i finalen om SM 1905 men
övergick senare till militär idrott och
debuterade 1911 i modern femkamp. Han
blev fyra vid OS 1912 och segrade vid
Baltiska Spelen 1914. Han har även gjort
837
838
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
