Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymkhana - Gymnasiark - Gymnasium, av professor Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GY M N A SI ARK
na, som omfattar sicksackkörning mellan
flaggor, genom vattengravar och grindhål,
över vippbroar m. m., är särskilt i
England en populär tävlingsform.
I Schweiz förekomma ofta
gymkhana-tävlingar på skridsko.
Gymnasiark (av grek. gymnasion och
archos, ledare) var i antikens Hellas
beteckningen på den av folket valde ledaren
av ett -^-gymnasium.
Då gymnasiarkens ämbete var oavlönat och
dessutom förenat med stora kostnader (han
hade att bestrida vissa löpande utgifter för sitt
gymnasium), valdes i regel endast rika därtill.
Ämbetet var högt ansett, och som tecken på
sin värdighet bar gymnasiarken vit toga,
purpurfärgade skor samt stav. Även kvinnor
valdes stundom till detta ämbete. Av de 350
gym-nasiarker, vilkas namn äro kända, voro sålunda
20 kvinnor.
Numera användes ordet gymnasiark
stundom om ett fåtal av den moderna
gymnastikens stormän. M. P’« N-n.
GYMNASIUM.
Där forntidens greker undervisades i
idrott.
Av professor Martin P:n Nilsson, Lund.
Ett gymnasium var under antiken, i
synnerhet i Grekland, en anläggning för
ungdomens fysiska fostran, senare (från
peloponnesiska krigets tid) även för dess
andliga utbildning.
Ordet gymnasium, grek. gymnasion, kommer
av grek. gymnos, naken, vilket har sin
förklaring däri, att grekerna lade av alla kläder vid
kroppsövningar. I samma betydelse användes
ofta palaistra, som dock egentligen betyder
brottningsplats.
I äldre tider var gymnasium en jämn,
skuggrik plats, lämpad för
kroppsövningar. Den lades gärna i närheten av vatten,
för att man efter övningarna skulle
kunna svalka sig med ett bad. Sedermera,
särskilt efter Alexander den stores
regering (336—323 f. Kr.), anlades särskilda
byggnader för samma ändamål.
Idrott det viktigaste skolämnet i det gamla
Grekland.
Idrotten utgjorde alltid det
huvudsakliga vid den grekiska ungdomens fostran
och var till en början det enda läroäm-
net vid gymnasiet. Allteftersom annan
undervisning tillkom, förlades även
denna till gymnasiet, som då utbyggdes med
särskilda rum.
I äldre tid voro gymnasierna privata
inrättningar, ehuru de i Aten torde ha
öppnats för folket. Under tiden efter
Alexander den store uppfördes
gymnasier i varje stad. I östra delarna av
det grekiska väldet, där grekerna voro
omgivna av främmande folk, blev
gymnasiet det medel, varigenom den grekiska
nationaliteten och den grekiska kulturens
egenart upprätthöllos.
De äldre uppsökte gärna gymnasierna
för att åskåda ungdomens övningar, och
så gjorde även filosofer och andra, som
hade något att säga ungdomen. Den store
vetenskapsmannen Aristoteles
undervisade t. ex. i ett gymnasium, som kallades
Lykeion; därav ha vi namnet lyceum,
som ännu i dag ges åt vissa skolor.
Förmögna medborgare bidrogo ofta
med stora summor till uppförandet av
dyrbara gymnasier, och till ledare
(gymnasiark) utsågs vanligen en person, som
ur egen kassa kunde täcka en del av
kostnaderna. Han hade vid sin sida en
stab av lärare i olika ämnen; en del ledde
kroppsövningarna, andra de militära
övningarna. Även i musik och i bokliga
ämnen gavs undervisning. Eleverna i
gymnasiet reste ofta till tävlingar i andra
städer och deltogo i samlad trupp i
offentliga fester.
Hur ett gymnasium såg ut.
Hur ett gymnasium var inrättat är väl känt,
dels genom en beskrivning av den romerske
författaren Vitruvius i hans bok om arkitektur
(bok V, kap. 11), dels genom ruiner, t. ex. i
Olympia, där gymnasiet var avsett för dem,
som underkastade sig den obligatoriska
träningen före deltagandet i Olympiska Spelen,
vidare i Pergamon, i Priene, i Epidauros och
på många andra ställen.
Byggnaderna lågo vanligen omkring den
fyrkantiga övningsplatsen (palästran, efter grek.
palaistra). Denna omgavs av pelarhallar,
bakom vilka olika rum och salar lågo. Den största
av dessa hette efebeum, ynglingarnas
samlingssal; i andra rum förvarades olja, med vilken
man gned in kroppen, och sand, varmed man
sedan beströdde den, för att ej vid brottningen
871
872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
