- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 3. Flugvikt-Hjärtstock /
897-898

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastik, av gymnastikdirektör Klas Thoresson - Gymnastikens historia - Gymnastikens senare utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GYMNASTIK

Gymnastikens senare
utveckling.

Vid mitten av 1800-talet funnos
sålunda i stort sett två skilda
gymnastiksystem, det tyska och det svenska. I det
tyska lades huvudvikten vid vissa
färdigheters inövande vid redskap, medan
det svenska ansåg den harmoniska
utbildningen viktigast.

Båda systemen fingo anhängare i
främmande länder, och från mitten av
1800-talet stod striden många gånger hård
mellan de båda systemens anhängare.
Allmänt kan man säga, att det svenska
systemet segrat inom skolgymnastiken
och ungdomens fysiska fostran, under det
att det tyska gjort många landvinningar
på den frivilliga gymnastikens område.
Likaså har det tyska systemet i stort sett
legat till grund för den internationella
tävlingsgymnastiken (-^-Frigymnastik).
Sedan början av 1900-talet har
emellertid rivaliteten delvis fått vika för en
ömsesidig förståelse.

Sedan slutet av 1800-talet kan man
även konstatera en strävan att finna nya
former och arbetsfält för gymnastiken
och likaså att anpassa den efter olika
nationers kynne.

Den första och kanske bittraste striden mellan
svensk gymnastik och turnén fördes på tysk
mark.

Lings gymnastik blev snart föremål för
utlandets intresse. En ström av
utlänningar besökte G. C. I. för att pröva och
studera den svenska gymnastiken. En av
dessa var den preussiske officeren Hugo
Rothstein, som av sin regering 1846
utsändes att genomgå G. C. I.

Efter återkomsten till Berlin anställdes
han 1851 vid ett nybildat militärinstitut,
där utbildningen skulle bedrivas efter en
kombination av Lings och Spiess’ system.
På eget bevåg införde Rothstein dock
blott svensk gymnastik. Hans häftiga
angrepp på det tyska systemet och dess
skapare väckte stor ovilja i turnkretsar
och ledde till häftiga strider, som
kulminerade i den s. k. barrfejden. Striden
slutade med att barren godkändes som

redskap 1862, varefter Rothstein tog
avsked från sin befattning.

Kampen mellan turnén och svensk gymnastik

fortsätter i andra länder.

Turnén hade redan under första
hälften av 1800-talet spritt sig även utanför
Tyskland, framför allt bland den tyska
befolkningen i Österrike (fr. 1845) samt
i Schweiz (fr. 1816). Även i andra
europeiska länder vann det tyska systemet
snart insteg.

Det infördes sålunda 1834 i Grekland av G.
Pagon, 1839 i Belgien av J. Isenbaert och 1844
i Italien. Även inom den från 1860-talet
framväxande frivilliga gymnastikrörelsen i
Frankrike blev turnén det härskande systemet.
Detsamma gäller om den på 1860-talet
framträdande tjeckiska Sokolrörelsen, som senare fick
avläggare bland den slaviska befolkningen i
andra öst- och sydeuropeiska länder. Turnén
infördes 1825 även i U. S. A. men började
bedrivas i större omfattning först med den
omkring 1850 begynnande tyska invandringen.

Ehuru den svenska gymnastiken redan
tidigare väckt uppmärksamhet i utlandet,
var det först under 1800-talets båda sista
årtionden, som den på allvar började
konkurrera med turnén utanför Norden.
Orsaken härtill var i främsta rummet den
propaganda, som V. G. Balcks
utlandsfärder med svenska gymnaster gjorde
(->Gymnastikfärder till utlandet). På
många håll, framför allt i Belgien,
fördes kampen mellan de båda systemen
med största förbittring. Resultatet ha:
blivit det inledningsvis antydda: svensk
gymnastik har i de flesta länder blivit
grunden för ungdomens fysiska fostran.
(För den svenska gymnastikens
landvinningar redogöres under uppslagsordet
Svensk gymnastik.)

Internationellt samarbete.

Strävandena att få till stånd ett
internationellt samarbete på gymnastikens
område datera sig från den tid, då
kampen mellan svensk och tysk gymnastik
var som hårdast. Det 1881 som
Federation Européenne de Gymnastique
grundade internationella förbundet
(->-Gym-nastikförbund) kom till en början att
domineras av anhängarna av turnén.
Numera har detta förhållande ändrats så till

897

29—NFS. III

898

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/3/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free