Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastik, av gymnastikdirektör Klas Thoresson - Gymnastikens historia - Gymnastikens senare utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTIK
vida, att även den svenska gymnastiken
är starkt representerad inom förbundet.
Det intima samarbete, som tidigt fanns
inom den lingska gymnastiken, fick 1923
Bild 16. Med Viktor Balck kommo
färdighetsövningarna åter till heders i svensk gymnastik.
Grenhopp över häst med tre man i sadeln. —
Ur Balcks »Idrottsbok» (1888). Teckning av
Bruno Liljefors.
en ledande organisation i det då bildade
Fédération Internationale de
Gymna-stique Ling.
Lings gymnastik pånyttfödes.
Det ensidiga betonandet av de
formgivande övningarna, som utmärkte svensk
gymnastik efter Hjalmar Ling, blev
småningom föremål för en kritik, som främst
riktade sig mot brister på lämpliga
rörelser för kvinnor och barn och mot det
tunga och glädjefattiga arbetssättet.
Under de sista åren av 1800-talet, men
i synnerhet under början av 1900-talet,
blev oppositionen allt kraftigare, icke mot
den lingska gymnastikens grundprinciper,
vilka hålla måttet även inför modern
granskning, utan mot deras tillämpning.
Med Viktor Gustaf Balck började
friskare vindar blåsa inom den svenska
gymnastiken. Balck, vilken kan
betraktas som den frivilliga svenska
gymnastikens banbrytare, hävdade gentemot de
ensidiga förfäktarna av de formgivande
rörelsernas betydelse, att även
färdighetsövningarna hade sin stora uppgift
att fylla.
Bland de många, som i början av
1900-talet strävade att pånyttföda entusiasmen
för den lingska gymnastiken genom att
förbättra arbetssättet, må för Sveriges del
nämnas Elin Falk, som vërkade som
inspektris för Stockholms folkskolor, samt
Josef Gottfrid Thulin, föreståndare
för Sydsvenska Gymnastikinstitutet (för
kvinnor) i Lund. I samma anda verkade
i Finland Elli Björkstén, som
speciellt intresserade sig för
kvinnogymnastiken, samt i Danmark Niels B u k h, som
huvudsakligen ville påverka den
kroppsarbetande ungdomens
gymnastikövningar. Ett gemensamt drag hos dessa och
flera andra »nydanare» var införandet
av det rytmiska arbetssättet, med eller
utan musik.
En icke önskvärd följd av arbetet på att
skapa nytt liv i den lingska gymnastiken var,
att den började bedrivas efter otaliga mönster.
Det blev för mången ledare en strävan att till
varje pris ständigt komma med nyheter för
att verka »modern». Detta väckte i sin tur
en ny reaktion, som syftade till att avlägsna
allt det oförnuftiga och ändamålslösa »nya»,
som framkommit, men behålla det värdefulla.
Ändrad uppfattning om de spända
ställningarnas formgivande verkan.
Bland senare tiders reformer i svensk
gymnastik är den ändrade uppfattningen
av de spända ställningarnas formgivande
betydelse en av de viktigaste. Man
strävar nu efter en god hållning, som är fri
från spänning. För att vinna den för
hållningen nödvändiga smidigheten
användes det rytmiska arbetssättet, varvid
tänjningsrörelser icke försummas.
Formbestämda rörelser samt arbete i
formgivande ställningar giva sedan den önskade
stadgan och god hållning. Skol- och
kvinnogymnastiken ha fått en efter deras
speciella krav avpassad utformning.
Turnéns utveckling från mitten av 1800-talet.
Genom Spiess hade turnén som nämnts
kompletterats med övningar, som
möjliggjorde dess införande i skolorna.
Turn-väsendet utbredde sig särskilt efter 1860-
900 904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
