Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastikförbund, av direktör Agne Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTIKFÖRBUND
Vid grundandet anslöto sig 17 länder. År 1939
voro 29 länder, däribland Sverige genom
Svenska Gymnastikförbundet, anslutna till
förbundet.
Internationella Gymnastikförbundet har
ledningen av den s. k. internationella
gymnastiken om hand och anordnar
gymnastiktävlingarna vid OS samt sedan 1903
internationella tävlingar (ofta, ehuru
oriktigt, betecknade som VM), numera
mellan OS och vanligen vart fjärde år.
Som verkställande organ mellan F. I. G:s
kongresser fungerar ett råd, i vilket även ordf.
i tekniska kommittén och i kvinnliga tekniska
kommittén äro medlemmar. Ordförande ha
varit: N. J. Cupérus, Belgien, 1897—1924, C.
Cazalet, Frankrike, 1924—33, och A. Zamoyski,
Polen, sedan 1933. Permanent sekreterare är
J. Dalbanne, Frankrike.
Internationella Förbundet för Lings Gymnastik,
Federation Internationale de
Gymnastique Ling, bildades 2 juli 1923 i Bryssel
på initiativ av Svenska
Gymnastikförbundets dåvarande ordförande,
överstelöjtnant Einar Nerman. Det ursprungliga
namnet, Fédération de Gymnastique
Edu-cative, ändrades 1930 till det nuvarande.
Förbundets ändamål är att
sammanföra nationella organisationer och
enskilda personer, som verka för Lings
gymnastik, samt att åstadkomma en
vidgad förståelse för gymnastikens betydelse
och främja dess utveckling.
Vid bildandet anslöto sig 6 länder till
förbundet: Belgien, England, Frankrike,
Rumänien, Schweiz och Sverige. År 1939 voro 11
länder anslutna genom en eller flera
organisationer. Dessutom voro enskilda medlemmar från
34 länder anslutna.
Förbundets kongresser äga vanligen rum vart
4. år, ofta i samband med någon stor
gymnastikfest i något av de anslutna länderna.
Ordförande ha varit C. Lefébure, Belgien,
1923—24, E. Nerman, Sverige, 1924—35, J.
Thulin, Sverige, sedan 1935. Generalsekreterare är
O. Kragh, Sverige.
Förbundet utger sedan 1930 Bulletin de la
Fédération de Gymnastique Ling.
Nordens Gymnastikförbund
bildades 1919 på initiativ av Svenska
Gymnastikförbundets dåvarande ordf.,
major E. Nerman.
Vid bildandet anslöto sig de ledande
gymnastikorganisationerna i Sverige, Danmark och
Norge till förbundet, och 1928 inträdde även
Finlands två gymnastikförbund. Senare anslöt
sig även den isländska
gymnastikorganisationen. Numera (1940) äro 9 organisationer med
sammanlagt 508 000 medl. anslutna.
Sedan 1932 anordnar Nordens
Gymnastikförbund de s. k. nordiska elitgymnastiklägren, vid
vilka de deltagande förbunden demonstrera
sina arbetsmetoder och prestationer. Dessa
läger ha anordnats på Malma hed 1932, 33 och
34, på Revingehed 1935, på Fuglsö (Danmark)
1936, i Horten (Norge) 1937 och i Vierumäki
(Finland) 1938.
Förbundet sammanträder årligen, vanligen i
samband med någon större gymnastikfest.
Ledningen handhas av ett arbetsutskott, bestående
av ordf. (presidenten) och sekreterare.
Ordf. ha varit: E. Nerman, Sverige, 1919—31
och J. Thulin sedan 1931. Sekr. är sedan 1919
A. Berg v. Linde.
Nordiskt Förbund för Kvinnogymnastik
bildades 25 juli 1922 i Helsingfors på
initiativ av Elli Björksten, Finland, och har
till uppgift att arbeta för barn- och
kvinnogymnastikens utveckling i de fyra
nordiska länderna. Förbundet, som
huvudsakligen inriktat sig på spridandet av
den Björksténska kvinnogymnastiken,
har alternerande i de anslutna länderna
anordnat årliga kurser, i regel med Elli
Björkstén som överledare.
Styrelsen består av ordf. (president) och 4
led. från vart och ett av de anslutna länderna.
Ordf. sedan bildandet har varit Elli
Björkstén, ordf. i den svenska sektionen
gymnastikdirektör Marrit Hallström.
Förbundet utger sedan 1927 tidskriften
Nordisk Kvinnogymnastik.
Svenska Gymnastikförbundet
stiftades 1904 med ett 10-tal föreningar
och några hundra medlemmar.
Redan tidigare hade ett förbund med samma
namn existerat, det 1891 på initiativ av Viktor
Balck stiftade Svenska Gymnastikförbundet,
vilket 1896 ombildades till Svenska
Gymnastik- och Idrottsförbundet. Ur detta framgick
1903 genom sammanslagning med andra
organisationer Riksidrottsförbundet, inom vilket
bl. a. fanns en sektionsstyrelse för gymnastik
och fäktning. Sammankopplingen av gymnastik
och fäktning visade sig emellertid ej
ändamålsenlig, varför sektionen 1904 uppdelades på två
förbund.
Från en anspråkslös början har
Gymnastikförbundet utvecklats till ett av
Sveriges fyra största specialförbund för
idrott och hade Vi 1940 2 267 föreningar
med 3 772 gymnastikavdelningar och
176 412 medlemmar.
918 918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
